– Det är inte en anledning till att vi ska lägga ner några skolor på Gotland, säger Stefan Nypelius (C) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Det finns ett utjämningssystem i landet som fördelar pengar mellan svenska kommuner. Där ingår kostnader för skolan. Staten beräknar hur många skolor varje region egentligen behöver och tar då hänsyn till den merkostnad det innebär att bedriva verksamhet i mindre skolor med till exempel högre kostnader för personal och skolskjutsar.
Med den utgångspunkten görs en beräkning hur många skolor det är rimligt att det ska finnas i regionen. Gotland hör till de regioner som driver betydligt fler skolor än man får stöd för. Här finns 37 grundskoleenheter men enligt den avancerade statliga uträkningen skulle det räcka med 24 skolor. Den merkostnaden det innebär att ha 54,2 procent fler skolor än vad som staten ger stöd för, får Gotlands skattebetalare stå för själva.
Enligt uppgifter från tidningen Dagens samhälle, som studerat hur beräkningsmodellen för utjämningssystemet fungerar, kostar det 195 000 kronor per elev i skolor med mindre än 25 elever. I enheter med minst 150 elever är kostnaden 73 000 per elev.
– Våra största skolor har omkring 500 elever, säger Stefan Nypelius.
Grundläggande för hur många skolor det ska finnas och var de ska ligga handlar om hur lång skolväg eleverna kan ha för att få en rimlig skoldag.
– Skolskjutsen får ta 45 minuter till max en timme i vardera riktningen. Det gäller att eleverna ska orka vara i skolan och ta till sig undervisningen också. Med 5-6 timmars undervisning kan det bli långa dagar.
Om Gotland har för många skolor, anser ändå inte han att det är en ekonomiskt fråga i första hand.
– Det är inte säkert att det blir lägre kostnader om vi lägger ner skolor. Det handlar inte bara om pengar, det ska finnas någon som jobbar också, säger han.
– Det är ett jättebekymmer att hitta lärare.
Senaste skolan som lagts ner på Gotland var Hogräns skola för omkring åtta år sedan och innan det ytterligare några landsbygdsskolor.
– Då lade man ner skolor på grund av ett vikande antal elever. Nu är situationen tvärtom och vi har en liten babyboom som gör att skolorna behöver vara kvar, säger Stefan Nypelius.