Gotland gynnat odlingsområde men brottas med skördeproblem - moderna metoder och entreprenörer nya måsten för storskalighet

Det nya när det gäller hampaodlingen är detta att grödan från och med nästa år får odlas som energigröda och att gårdsstöd utgår för denna odling. Tidigare var det tvunget att odla hampa som fibergröda och för den sakens skull måste odlaren i god tid kunna visa kontrakt med en uppköpare för att vara berättigad till gårdsstöd.
Det som fortfarande krävs är att utsädet måste vara certifierat och att etiketterna från utsädespåsarna skall redovisas för länsstyrelsen senast den 30 juni.
- I praktiken kommer den nya situationen att innebära att man kan så hampan på våren utan att ha bestämt sig för om man vill sälja skörden och till vad den ska användas, skriver intressenten Hampekraft på sin hemsida.

Fantastisk gröda
Benny Nilsson och Dan Malmros har under flera års tid intresserat sig för att utveckla hampaodlingen på Gotland.
Intresset vaknade när det stod klart att sockerbruket skulle läggas ned och det kunde tänkas att det skulle uppstå behov av en ersättningsgröda för sockerbetorna.
Gotland har gamla traditioner när det gäller hampaodling men nu gäller det att ta fram odlingsmetoder som passar i nutiden.
Benny Nilssons erfarenheter av hampaodling på ön är mycket goda. Han menar att industrihampan är en fantastisk gröda, som är mycket väl lämpad för odling på Gotland. Odlingen på ön ger exempelvis 50 procent mer torrsubstans än den gör i södra Tyskland.
Lika bra som hampan är att odla, lika svår är den att skörda.

"Hemsken"
Benny Nilsson och Dan Malmros har under flera års tid, i samarbete med Pajse maskin, hållit på att utveckla en skördemaskin, men har inte nått riktigt fram ännu.
Skördaren går ibland under namnet "Hemsken". Ännu så länge går det för sakta och är för problematiskt när skörden skall genomföras.

Entreprenör behövs
Benny Nilsson säger att man inte heller kan satsa hur mycket pengar som helst på utvecklingen, eftersom pengarna tas ur egen ficka och man inte vill äventyra sin ekonomi.
Under förra året låg man därför lågt med utvecklingen men nu är man i gång igen och hoppet är att man så småningom kommer dithän, att man kan klara skörden på ett bättre sätt.

Fiberberedning saknas
Signalerna från regeringen gör att det är fritt fram för hampan som energigröda, men Benny Nilsson menar att grödans stora fördelar ligger på fibersidan. Men för att kunna ta vara på fibrerna måste det finnas ett fiberberedningsverk.
Skall fibern från gotländsk hampa tas till vara måste det ske på Gotland.
Odlarna i form av Benny och Dan från Levide är beredda att gå vidare med utvecklingen av skördemetoderna, men de kan inte anlägga en fiberberedningsindustri. Här krävs att det finns en annan entreprenör som vill och vågar göra den satsningen.

Jättemarknad
Det finns samstämmiga uppgifter om att hampafiber har ett mycket stort framtida användningsområde. Det kan användas exempelvis i textilier, i byggmaterial och inom plasttillverkningen.
Till alla miljöcertifierade bilar behövs det hampa i stället för plast och där har man hittills bara tänkt personbilar, men om man utvidgar det till alla fordon blir det en gigantisk marknad.
Således: Regeringens besked om lättnader i regelverket är bra, men minst två knäckfrågor, skördemetoden och beredningsindustrin, måste lösas för att hampan skall bli Gotlands bästa framtidsgröda.