En detaljerad kartläggning av vad en elev behöver för att trivas i skolan kan vara ett sätt att få elever med hög frånvaro att komma till skolan, säger Elisabeth Wanneby, biträdande rektor vid Högbyskolan i Hemse.
Under åren 2017-2021 kom sju domar om viten till vårdnadshavare från förvaltningsrätten. Samtliga dessa sju rör samma två familjer, men vid det senaste sammanträdet i barn- och utbildningsnämnden beslutades om två vitesförelägganden mot ytterligare vårdnadshavare.
– Vårdnadshavare har skyldighet enligt lag att se till att eleverna kommer till skolan. Det kan vara bra att de inser vilka konsekvenser det får att de inte tar sitt ansvar, säger Karin Sandberg Täpp, kvalitetsutvecklare på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen.
Men ett vite är inte det första regionen tar till. Det föregås av en lång rad åtgärder och kontakter mellan skola och vårdnadshavare. På Högbyskolan i Hemse pågår sedan i höstas ett projekt där man undersöker möjligheterna att jobba på ett nytt sätt för att få tillbaka eleverna till skolan. Antalet barn som är borta mycket från de gotländska grundskolorna har legat på runt 30 de senaste åren. Hög frånvaro kan få en rad konsekvenser: att barnen inte får fullständiga betyg, inte kommer in på gymnasiet, att de missar en massa kunskaper och inte minst går de miste om det sociala livet i en skola.
– Vi behöver börja titta på frånvaro tidigt. Bekymren kan ha börjat redan i förskolan och det handlar om att tidigt upptäcka och sätta in åtgärder, säger Elisabeth Wanneby, biträdande rektor på Högbyskolan.
Det nya sättet att arbeta är ännu på försöksstadiet och en av de åtgärder som prövas är att göra en fördjupad kartläggning av vad det är som gör att eleven inte går till skolan.
– Vi tittar på om det handlar om något särskilt ämne, hur korridoren är, hur man sitter, hur man uppfattar ljud, ljus, mat, kompisar och relationen till lärare. Vi ställer också många frågor till föräldrar och ser om det finns nätverk och andra vuxna runt eleven som kan hjälpa till. Sedan görs en väldigt tydlig handlingsplan med åtgärder och insatser, säger Elisabeth Wanneby.
Projektet kommer att pågå minst hela terminen och än så länge är det för tidigt att säga vilket resultat det nya sättet att jobba har.
Samtidigt pågår det ”vanliga” förebyggande arbetet.
– Det är sådant som läraren gör hela tiden för att trygga upp undervisningssituationen, som hur man strukturerar lektioner och organiserar raster. Allt det som är trygghetsskapande, ger engagemang och tillit till lärarna och gör att man vill vara i skolan, säger Elisabeth Wanneby.
Barn som är borta mycket från skolan missar inte bara kunskaper utan även det sociala livet i skolan.