Rektor på Wisbygymnasiet, Luis Barnes, säger att det är viktigt att ta itu med frånvaron i ett tidigt stadium.
Statistiken från Centrala studiestödsnämnden, CSN, visar att 13 procent av gymnasieeleverna på Gotland hade så mycket ogiltig frånvaro under 2023 att de fick studiebidraget indraget. 23 kommuner har högre ogiltig frånvaro bland gymnasieelever jämfört med Gotland och riksgenomsnittet är 8,5 procent. Oxelösunds gymnasieelever har högsta andelen skolkande elever; 24,6 procent.
– Vi ligger högt när det gäller ogiltig frånvaro i gymnasieskolan, säger Luis Barnes, rektor på Wisbygymnasiet som berättar att skolan arbetar för att få ner den siffran.
Att gå på gymnasiet är frivilligt men eleverna har närvaroplikt. Om man har upprepad frånvaro utan giltig anledning rapporterar skolan detta till CSN som då kan dra in bidraget. Kravet för bidrag om 1 250 kronor i månaden, är att man är heltidsstuderande. Till ogiltig frånvaro räknas skolk, sena ankomster och att lämna lektionen innan den är slut.
– Det är viktigt att vi hittar nya rutiner för att fånga eleverna i ett tidigt stadium, innan deras studiebidrag dragits in. Vi ska flagga när vi ser en tendens att de börjar försvinna från lektionen, säger Luis Barnes.
Han räknar upp olika åtgärder som ska leda till att fler elever rättar sig efter reglerna. Alla rektorer och personal inom elevhälsan jobbar med detta.
– Vi gör det här i samarbete med grundskolan. Åtgärderna ska genomsyra hela skolsystemet, även om eleverna i grundskolan fortfarande har barnbidrag som inte dras på grund av skolk.
Psykisk ohälsa är en förklaring till att elever inte tar sig till skolan. En del blir så kallade hemmasittare, det finns mobbning med i bilden och även andra orsaker som bland annat ångest, social fobi och dåligt självförtroende.
Sömnproblematik, där ungdomar vänder på dygnet, är ett annat exempel.
– Om man sitter och spelar till tre på natten kan det vara jättesvårt att ta sig upp på morgonen, säger Luis Barnes.
En av många lösningar för att hjälpa ungdomar som hamnat lite utanför, är ett projekt där skolan samarbetar med näringslivet, i ”Alla behövs på Gotland”.
– Då kan eleven praktisera under en del av skoltiden.
Syftet är att inte tappa eleverna som annars inte kommer till skolan alls.
En förklaring till den ökande frånvaron, är att skolan inte följt med i utvecklingen.
– Samhället har förändrats men skolan har kvar samma system med 40 minuters lektioner. Undervisningen behöver anpassas till dagens elever, säger Luis Barnes.