Stefan Persson, regional utvecklingsdirektör, Eva Nypelius, regionstyrelsens ordförande, och Anders Flanking, landshövding, inledde den allra första konferensen om hur gotlänningarna ska nå sin målbild.
Fram till år 2040 ska årliga konferenser stämma av hur det går för Gotland för att nå sina mål. Det allra första samlade ett 50-tal deltagare.
– Det är nu det ska vara verkstad och då krävs det att vi jobbar tillsammans med de här frågorna, säger regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) och trycker på att den regionala utvecklingsstrategin absolut inte får bli en hyllvärmare utan ska vara ett levande dokument med stor delaktighet.
Hon lyfter den pågående folkbildningskampanjen "Gotland ställer om" och menar att ansvaret är allas, för att med gemensamma krafter utveckla Gotland de kommande 18 åren.
– Det är klart att man kan göra stor skillnad ju större kunskap man har, säger hon.
Målen är högt satta för Gotland, som fem år tidigare än landet i övrigt ska vara klimatneutralt. Hur fort minskar då utsläppen?
– På ungefär 30 år har vi kommit ner 2,5 procent i utsläpp. Där går det inte så jättebra för Gotland, säger Erik Bäckström, analytiker på Region Gotland, som genom att presentera ett urval siffror målar upp en bild av hur ön och gotlänningarna mår i dag och var det fortsatta arbetet bör prioriteras.
Flera av siffrorna påverkas kraftigt av stenindustrin, som vattenförbrukningen per gotlänning – som är mer än dubbelt så hög som för landet i övrigt.
– Det behöver vi jobba med, säger Erik Bäckström.
Andelen skyddad natur är 50 procent lägre, jämfört med riket, samtidigt har andelen vattenskyddsområden ökat.
När det gäller mål om en god och jämlik hälsa återstår en hel del arbete.
– En tredjedel av alla gotlänningar upplever att de inte har en god självskattad hälsa. Det är en ganska stor del, säger Erik Bäckström och konstaterar att hög utbildning bidrar till att man själv känner att man mår bättre.
Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius och analytikern Erik Bäckström deltog vid den allra första konferensen om hur Gotland ska nå målen 2040. Tanken är att materialet ska leva och förankras, bland annat med nya konferenser varje år.
När det gäller utbildning har Gotland en hel del att jobba med. En tredjedel av de gotländska eleverna når inte gymnasieexamen på fyra år, och bara knappt var fjärde gotlänning har mer än tre års eftergymnasial utbildning.
– Den här siffran är superviktig för kompetensförsörjningen och för näringslivets tillväxt, den vill vi ha upp, säger Erik Bäckström.
På grundskolenivå finns också en del utmaningar. Att 82 procent där känner sig trygga i skolan kan tyckas som en bra förutsättning för lärande.
– Samtidigt innebär det att var femte elev, 110 små individer, inte känner sig trygga. Det är en otroligt stor andel, säger han.
När det gäller självskattad stress är Gotland ojämlikt, 18 procent av kvinnorna jämfört med bara 9 procent av männen känner sig stressade.
Målet är god och jämlik sjukvård, men dubbelt så många kvinnor på Gotland, 18 procent mot 9 för männen, känner sig stressade vilket pekar på en ojämställdhet i dagens vård. Män har däremot mer övervikt än kvinnor, också jämfört med övriga landet, och är mindre socialt delaktiga än öns kvinnor.
Kvinnorna på ön tjänar å andra sidan mindre, 86 procent mot männen, vilket utslaget på ett yrkesliv slutar med mellan två och två och en halv miljon mindre i plånboken.
– Det är ett sommarhus mindre än vad männen tjänar, konstaterar Erik Bäckström.
Under ett yrkesliv tjänar en kvinna mellan 2 och 2,5 miljoner kronor mindre än en man på Gotland.
Ändå lockar Gotland som destination. Det så kallade flyttnettot ligger 1 000 gånger högre än snittet för de övriga regionerna.
– Gotland är ett ställe där folk flyttar in, och uppenbarligen en attraktiv plats att bo och verka på, säger Erik Bäckström.
Flyttnettot är högt på Gotland, en mycket attraktiv plats att bo på jämfört med övriga regioner i landet.
Siffrorna ska nu ligga till grund för det fortsatta arbetet.
– Det finns utmaningar, men jag är superoptimistiskt inställd till att vi ska nå målen, säger han.