Gotland i toppen av utsläpp – trots liten befolkning

Gotlänningarna utgör 0,6 procent av svenska folket. Samtidigt står ön för 4 procent av landets utsläpp av växthusgaser.

Gotland ligger i topp bland länen med störst utsläpp av växthusgaser i hela Sverige. Något som till allra största del beror på öns cementindustri.

Gotland ligger i topp bland länen med störst utsläpp av växthusgaser i hela Sverige. Något som till allra största del beror på öns cementindustri.

Foto: Malin Stenström

Gotland2025-03-03 04:55

Nyheten i korthet

  • Gotland står för 4 procent av Sveriges växthusgasutsläpp trots att ön endast har 0,6 procent av befolkningen, enligt Statistiska centralbyrån.
  • Majoriteten av utsläppen kommer från industrin, särskilt stenindustrin, snarare än privatkonsumtion.
  • Trots höga utsläpp har Gotland sett en minskning på över 20 procent mellan 2015 och 2022, främst inom industrin.

Statistiska centralbyrån (SCB) släppte i februari ny statistik över utsläppen av växthusgaser i Sverige. Och precis som tidigare år ligger Gotland i toppen av de kommuner där utsläppen är som störst. På ön släpptes det under 2022 – det år som den nya statistiken sträcker sig till – ut cirka 2,3 miljoner ton växthusgaser.

Enbart Göteborgs kommun, Stockholms kommun och Luleå kommun hade större utsläpp än Gotland under samma period. Trots att ön huserar knappt 0,6 procent av landets befolkning så motsvarade utsläppen på Gotland över 4 procent av de växthusgaser som släpptes ut i Sverige 2022.

Men det är inte gotlänningarnas privatkonsumtion som gör att ön ligger i topp. Den absoluta majoriteten av växthusgaserna släpps nämligen ut av det som i statistiken benämns som ”varuproducenter”. Med ett annat ord – industrin. Enligt SCB:s statistik står den för cirka 85 procent av de gotländska utsläppen.

– Att vi har så hög andel av utsläppen beror helt enkelt på hur industrin är fördelad över Sverige. På Gotland är det ju framför allt stenindustrin som vi brukar prata om när det gäller energi- och klimat, säger Susanne Jung, energi- och klimatstrateg på Länsstyrelsen i Gotlands län.

undefined
Susanne Jung är energi- och klimatstrateg på länsstyrelsen.

Att just stenindustrin – kalkbrytningen och cementframställningen – står för en stor del av utsläppen bekräftades av Heidelberg materials själva i en rapport 2023. Där uppges att den generar cirka 4 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser.

De senaste åren har Helagotland löpande rapporterat om dålig luftkvalité i Visby. Det har då handlat om att mängden så kallade PM 10-partiklar i luften överstigit gränsvärdena flera gånger om.

Påverkar utsläppen av växthusgaser också luftkvaliteten på ön?

– Nej, det har ingen påverkan av närmiljön på det sättet. Så var det kanske förr i tiden, när förbränning av fossila bränslen ledde till sot och smog. Men nu är det i stället de långsiktiga konsekvenserna av global uppvärmning som vi ser till, säger Susanne Jung.

undefined
Under de senaste åren har Helagotland löpande rapporterat om den dåliga luftkvalitén i Visby.

Gotland är ett av de län som ligger i toppen av den svenska utsläppsligan. Men samtidigt minskade både öns och hela Sveriges utsläpp av växthusgaser under flera år fram till 2022. Enligt Susanne Jung nåddes ”peaken” under 2015, då det enligt SCB släpptes ut nästan 3 miljoner ton växthusgaser på ön.

Mellan 2015 och 2022 minskade utsläppen på Gotland med nästan 0,7 miljoner ton – vilket är över 20 procent. Minskningen skedde till allra största del inom industrin, men även utsläppen från gotlänningarnas privatkonsumtion sjönk under samma period. Något som enligt Susanne Jung kan bero på flera olika faktorer.

– När det sker omställning i en bransch så påverkar det ju också konsumtionens påverkan på utsläppen. Men vilka länder vi importerar från – och hur mycket vi konsumerar – spelar också in, säger Susanne Jung.

undefined
”Vi vill inte säga åt enskilda människor vad de ska göra”, säger Susanne Jung.

Länsstyrelsen arbetar just nu med en revidering av Gotlands läns energi- och klimatstrategi, vars senaste version är från 2019. Den kommer att gå ut på remiss under våren, berättar Susanne Jung. Dessutom är myndigheten på gång med en ”handlingsplan för elektrifiering” på Gotland.

– Mycket handlar om att föra dialog med olika aktörer i samhället, för att se vilka behov – och målkonflikter – som finns, säger Susanne Jung.

Hon påpekar att det från länsstyrelsens perspektiv inte handlar om att ge pekpinnar till vanliga gotlänningar.

– Det är viktigt att de känner sig delaktiga i omställningen, men vi vill inte säga åt enskilda människor vad de ska göra. Snarare vill vi peka på vad andra aktörer kan göra för att hjälpa privatpersoner att minska sina utsläpp.

Om SCB:s statistik

Utsläppen redovisas i form av så kallade ”koldioxidekvivalenter” – ett begrepp som används för att kunna räkna ihop olika typer av växthusgaser. Utöver vanlig koldioxid rör det sig bland annat om metan och dikväveoxid.

”Att utsläppen anknyter till länsvisa ekonomiska aktiviteter innebär inte nödvändigtvis att de faktiska utsläppen har ägt rum inom ett visst län, utan att ansvarig ekonomisk aktör är placerad där”, skriver SCB i anslutning till statistiken.

Källa: Naturvårdsverket/Statistiska centralbyrån

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!