Gotland kan få färre vänorter
Gotlands kommun håller på att se över sina vänortsförbindelser.
- Det kan uppfattas som falsk marknadsföring om kommunen inte har kontakter att förmedla på de platser som vi kallar för vänorter, säger Ulla Pettersson på kommunens internationella enhet, som påbörjat en inventering och utvärdering av sina nuvarande elva vänorter. Förhoppningsvis ska det bli klart under året men diskussioner om det fortsatta samarbetet tas med motparten vid lämpligt tillfälle, när representanter träffas i något sammanhang.
Bakgrunderna till att granska hur vänortsförbindelserna fungerar är flera. Dels kan kontakterna tunnas ut när nya politiker och tjänstemän tillträder, dels finns det inte i alla vänortsrelationer skriftliga avtal som följs upp och utvärderas kontinuerligt. Det kan också vara så att man har haft ett tidsbegränsat projekt.
Malta och Rhodos
Gozo på Malta var ett sådant, ett hantverksprojekt i början av 2000-talet som finansierades av Utrikesdepartementet inför Maltas inträde i EU. Sedan dess har man inte haft så mycket kontakt så Ulla Pettersson menar att man behöver ta ställning till om vänortsförbindelsen ska fortsätta och i så fall hur. Detsamma gäller Rhodos där man inte har haft något utbyte på flera år.
- Det måste finnas någon substans i utbytet, man kan inte bara träffas och äta middag emellanåt så att säga, formulerar sig Ulla Pettersson.
Kommunfullmäktige antog dessutom i februari i år en internationell strategi som alla förvaltningar ska se som rättesnöre i internationella kontakter. Strategin formulerar mål inom olika insatsområden. Exempel på målområden är Gotland som mötesplats, tillväxt och sysselsättning, demokrati, miljö- och energi, kultur, med flera. Varje år ska kommunstyrelsen anta en handlingsplan som strävar mot målen. Ett aktuellt exempel på detta är samarbete kring energifrågor.
Se över relationerna
I detta sammanhang aktualiserades behovet av att se över vänortsrelationerna som bara är ett av kommunens många sätt att odla internationella kontakter. Med vissa vänorter har man sedan länge regelbundna, väl fungerande relationer, till exempel med Tukums i Lettland och med de nordiska vänorterna som hållit ihop sedan andra världskriget.
Ulla Pettersson vill i dag inte säga om någon ort kommer att strykas från listan, eller om nya kommer att läggas till. Man kanske hittar nya former för samarbete, huvudsaken är att utbytet regelbundet följs upp. Hon menar att utbytet mellan vänorterna kan ge mycket i form av förståelse, gemensamma satsningar och liknande, och att kostnaden för kommunen inte är så stor. Resor, löner med mera finns på utgiftssidan, men ibland kommer också ekonomiska bidrag utifrån. Det finns ingen speciell budget för vänorter.
Andra internationella samarbeten som kommunen är inblandad i rangordnas så här av Ulla Pettersson: B7-öarna, där Gotland är förebild i energiarbetet till exempel, CPMR (Konferensen för perifera kustområden) där Gotland är framträdande i Östersjökommissionen och i Ö-kommissionen, samt i Union of the Baltic Cities. Dessutom finns samarbeten inom världsarven, Hansestäderna och ett projekt med Zanzibar som nu går mot sitt slut.
Så jobbar vi med nyheter