Gotland långt efter landets bästa kulturskolekommun

Det ser alltså ut som om det finns mycket att göra för att Gotlands kommun ska få en bättre placering nästa år när det gäller satsning på musik- och kulturskolan.
Inom lärarförbundet vill man framhålla att barns och ungas rätt till kultur varken är en lyxfråga eller en privatsak. Lärarförbundet vill sätta fokus på det här genom att instifta ett nytt pris och göra en rankinglista från 1-290 där placering 1 utgör bästa värde när det gäller hur landets kommuner satsar på kulturutbildningar.
Till grund för utmärkelsen Sveriges bästa musik- och kulturskolekommun ligger två kriterier som lärarförbundet anser är viktiga för att bedöma arbetsförutsättningar och resultat.
Första kriteriet, resurser till musik- och kulturskolan, bygger på hur mycket pengar kommunen satsar i kronor per invånare i åldern 7-15 år.
Andra kriteriet, avgifter för musikskolan, avser den medelavgift som tas ut i kommunen.
Listan visar, föga överraskande, att det är stor skillnad på hur politikerna i landets kommuner värderar unga människors möjligheter att ägna sig åt bild, dans, musik, teater och andra konstnärliga uttryckssätt. I många kommuner underskattas betydelsen som den här utbildningen har för unga människors kunskapsutveckling.
Vid lärarförbundet menar man att målen för politiken bör vara att förbättra den kommunala musik- och kulturskolan och göra en bredare rekrytering av elever möjlig - något som faktiskt också har ett uttalat stöd i FN:s barnkonvention som Sverige har skrivit under.
Inger Seffers, som arbetar för lärarförbundet här på Gotland, tycker att idén att utse landets bästa kulturskolekommun är en bra början när det gäller att lyfta kulturskolans betydelse, men hon ser samtidigt det här verktyget som lite trubbigt.
- De tar upp två kriterier men det finns många flera viktiga som kan tas upp, som exempelvis kvalitén på verksamheten, säger Inger Seffers.
Om fler kriterier skulle räknas in så hamnar säkert Gotland i ett bättre läge, menar Seffers.
Gia Schager, kulturskolans fackklubb, Gotland, är också ledamot i lärarförbundets skolformsnämnd för kulturskolor. Hon har varit med och diskuterat fram det här nyinstiftade priset.
Gia Schager påpekar att det är svårt att få statistik som bara gäller kulturskolorna och som kan ligga till grund för att upprätta fler kriterier. Att ranka kulturskolor efter lärarnas löner och hur utvecklingsarbetet bedrivs är svårt eftersom sjuktals- och lönestatistik i dag inte går att skilja ut för kulturskolelärare. Hon påpekar även att resurskriteriet, kronor per invånare i åldern 7-15 år, kan bli lite missvisande eftersom det finns satsningar på barn 4 år när det gäller dans och zuzukiverksamhet.
Orsaken till att kulturskolan oftast kommer i kläm när politikerna ska spara är att den inte är en lagstadgad verksamhet.
- Det här är inte bra eftersom det i sin tur kan påverka kulturskolans lärare som börjar ifrågasätta sitt eget arbete och undra vad de egentligen är värda, säger Inger Seffers.
- Kanske kan det bli en lag om kulturskolan i framtiden, som när lagen om biblioteksverksamheten kom, hoppas Gia Schager.
- Kulturskolan är inte obligatorisk, bara nödvändig, konstaterar Seffers.

Gotland långt efter landets bästa kulturskolekommun

Bästa musik- och kulturskolekommunen i landet är Hällefors. Där satsar man 6 070 kronor per invånare i åldern 7-15 år. Gotlands kommun hamnar på plats 255 av 290 och här satsas 1 731 kronor på varje 7-15-åring.