Agenda 2030 består av ett antal hållbarhetsmål som ska uppnås till år 2030.
I veckan presenterade länsstyrelsen sin årliga uppföljning av hur väl Gotland uppfyller miljömålen, som utgår från Agenda 2030:s hållbara mål.
– Det är inga stora sensationer jämfört med tidigare år, men det är en del saker som hänt och annat som inte hänt. Vi har till exempel sett att vi förbättrar oss när det gäller partikelutsläpp, säger landshövding Anders Flanking.
Målen i Agenda 2030 handlar om olika aspekter av hållbarhet, så även social och ekonomisk hållbarhet.
– Det som är ekologisk och social hållbarhet kan också vara ekonomisk hållbarhet, säger Anders Flanking och tar naturreservat, som går under målet om biologisk mångfald, som exempel.
– Den här typen av skydd handlar inte bara om att bevara vissa naturarter, det gör också att vi i framtiden kan producera mat då pollinerare är jätteviktiga.
Förorenade områden är ett annat exempel på när olika sorters hållbarhet sammanstrålar.
– I första hand måste de bort av hälsoskäl, men det finns också ekonomi i det. När man har sanerat de här område så kan de exploateras för industri eller bostäder, säger Anders Flanking.
Södervägs brädgård är en av öns mest förorenade platser.
Länsstyrelsen har bedömt hur troligt det är att vi når miljömålen till år 2030, utifrån de åtgärder som redan är vidtagna eller beslutade om. Så hur går det då för Gotland? Svaret är; lite olika.
– Luftmålen, frisk luft och bara naturlig försurning, är vi nära att nå, för övriga är svaret nej, säger Emelie Vejlens, miljömålssamordnare på länsstyrelsen.
När det gäller målen myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv bedöms dessutom trenden just nu vara negativ.
– Klimatförändringarna som vi har i dag påverkar också miljömålen negativt, säger Emelie Vejlens.
Vilka miljömål tycker ni är öns största utmaningar?
– Jag tycker att det här med giftfri miljö är viktigt att fortsätta med, där har vi också bra möjligheter, säger Anders Flanking.
– Alla är ju väldigt viktiga men det som vi jobbar väldigt mycket med är ju vattnet, vattenförsörjning, grundvatten, bevattning och ytvatten, säger Emelie Vejlens.
– Vattnet är en överlevnadsfråga där vi på Gotland är särskilt utsatta, säger Anders Flanking.
I våras genförde länsstyrelsen för första gången en naturvårdsbränning på Gotska Sandön. En av många åtgärder för att nå miljömålen.
Landshövdingen tycker att det trots allt är viktigt att se till det som faktiskt görs.
– Man kan fastna i pilarna som pekar nedåt, men när man tittar så ser man att det faktiskt görs en massa grejer, stort som smått, och då blir man ändå hoppfull, säger Anders Flanking.
Till exempel genomförde länsstyrelsen i våras naturvårdsbränningar på Gotska Sandön för första gången.
– Det var lyckat, det ska vi fortsätta med, säger Emelie Vejlens.
Budskapet från länsstyrelsen är att miljömålen kan nås – om alla är med och bidrar.
– Det behövs jobbas på alla nivåer, i politiken, näringslivet och privat. Om vi vill ha kvar de betade strandmarkerna till exempel så är det viktigt att handla lokalproducerat, säger Emelie Vejlens.
Emelie Vejlens, miljömålssamordnare på länsstyrelsen och landshövding Anders Flanking.
Anders Flanking betonar vikten av att fokusera på det positiva.
– Det blir väldigt lätt fokus på det negativa vi gör. Om du tar cykeln en dag och sen bilen nästa dag så kan man se det positiva i att du tog cykeln den dagen i alla fall. Man lessnar ju om man bara får höra när man gör fel vi måste också få höra att vi gör rätt. Det är viktigt att känna att man är med och bidrar och inte bara känna skuld, säger Anders Flanking.
– Alla små steg är också viktiga, säger Emeleie Vejlens.