Klimatkollen pekar ut Gotland som en av de sämsta kommunerna i landet. Den gröna delen i grafiken visar hur mycket utsläppen behöver minska fram till 2050 för att nå Parisavtalets mål.
Enligt senaste delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC ter sig Parisavtalets klimatmål om att begränsa medeltemperaturökningen till max 1,5 grader alltmer utopiskt.
Ser man till Sveriges ambitioner tror Naturvårdsverket att målet att 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser inte kommer att nås utan nya kraftig styrmedel. Lokalt på ön anser länsstyrelsen att åtgärdstakten med att sänka utsläppen av växthusgaser behöver öka kraftigt om Gotland ska bidra till att klimatmålen nås.
Enligt Klimatkollen hör Gotland till de kommuner som behöver minska utsläppen av koldioxid mest. I den kartläggning som presenterats är bara fyra av landets 290 kommuner är sämre. Gotland är, enligt Klimatkollen, en av 47 kommuner där utsläppen av koldioxid ökat i stället för att minska. Ökningen är tio procent per år i genomsnitt sedan Parisavtalet undertecknades 2015.
Vid första anblicken ser dock Klimatkollens siffror lite märkliga ut. Cementas fabrik i Slite är landets näst största utsläppskälla av koldioxid. Enligt Naturvårdsverket släppte fabriken ut 1,5 miljoner ton 2019. Nationella emissionsdatabasen (vid SMHI) uppger att totalt 1,9 miljoner ton koldioxid släpptes ut på Gotland. I Klimatkollen anges utsläppen av koldioxid på Gotland 2019 till cirka 350 000 ton.
– Enligt FN:s klimatkonvention ska utsläpp från cementindustrin fördelas globalt, och därför räknar vi bort dem. Även flyget och den internationella sjöfarten räknas bort, säger Madeleine van der Veer vid WWF.
"Många är förvånade över Klimatkollens resultat, eftersom politikerna ger sken av att arbetet med klimatfrågorna går åt rätt håll", säger Madeleine van der Veer vid WWF.
Klimatkollen använder öppna källor, bland annat Nationella emissionsdatabasen. Där kan man se att mellan 2015 och 2019 ökade utsläppen på Gotland från jordbruket, transporter och el och fjärrvärme. Enligt beräkningarna i Klimatkollen har Gotland en klimatbudget som endast tillåter utsläpp av 3 017 341 ton fram till 2050, om Parisavtalet ska uppfyllas.
Det är WWF (Världsnaturfonden) som tillsammans med bland andra den ideella föreningen Klimatbyrån och påverkansorganisationen Våra barns klimat tagit fram Klimatkollen.
– Vi har fått mycket bra respons. Många är förvånade, eftersom politikerna ger sken av att arbetet med klimatfrågorna går åt rätt håll, säger Madeleine van der Veer.
Hur ser man lokalt på Klimatkollens uppgifter?
Här görs ändå stora insatser. Under sex år har 49 olika åtgärder inom ramen för Klimatklivet sänkt utsläppen med 16 000 ton per år. På Gotland har även projekt med fossilfri köttproduktion, hållbara transporter och hållbara energisystem genomförts.
Gotland är dessutom utpekat som pilotområde för en övergång till en förnybar energiförsörjning. Förra året permanentades verksamheten Energicentrum Gotland, som ger råd till privatpersoner, organisationer och föreningar som vill ställa om sin verksamhet.
– Klimatkollens siffror kan nog stämma, även om redovisningen är ganska grov. Vi har fått pengar till en egen undersökning som kommer att ge en tydligare bild av utsläppen på Gotland, säger regionens ekostrateg Helena Andersson som räknar med att presentera resultatet om några veckor.
Region Gotlands egen verksamhet klarar sina miljömål. För att Gotlands ska bli klimatneutralt till 2040 krävs styrmedel från staten och EU, menar regionens ekostrateg Helena Andersson.
Region Gotland har utlyst klimatnödläge. Det innebär att en bedömning av klimatpåverkan ska finnas med i alla beslut. Stora insatser har gjorts i den egna verksamheten. Utsläppen har minskat och bedömningen är att målet om ett minskat klimatavtryck i hög grad är uppfyllt. Utvecklingen inom regionen uppfyller det som behövs varje år, för att nå de klimatmål som är uppsatta till 2027, 2030 och 2040. Det skriver Region Gotland i sin senaste årsredovisning.
Region Gotland har även en ny regional utvecklingsstrategi med målet att hela Gotland ska vara klimatneutralt 2040.
– Där måste vi främst jobba mot staten och EU. Det är mycket som behöver göras om vi ska nå målet, och mycket har vi ingen rådighet över. Det som krävs är i första hand styrmedel nationellt och från EU, säger Helena Andersson.
En fråga där Region Gotland trycker på är färjetrafiken, med målet att den ska bli fossilfri.
– Vi har även tryckt på för att Gotland ska få del av EU-fonden för rättvis omställning, så att Cementa kan få stöd för sin omställning, säger Helena Andersson.
Agneta Green, energi- och klimatsamordnare på länsstyrelsen, anser att stora insatser behövs snabbt för att klimatmålen ska nås.
Vid länsstyrelsen arbetar Agneta Green med klimatfrågorna. Även hon har tittat på Klimatkollen.
– Det tas många små steg i rätt riktning, men slutsatsen är att otroligt mycket mer behöver göras, och det snabbt, säger hon.
Agneta Green tycker att Klimatkollens del där man själv skapar en plan över hur stor årlig utsläppsminskning man behöver genomföra är illustrativ. Den visar tydligt att man inte kan vänta med insatser för att minska utsläppen.
– Det länsstyrelsen kan bidra med är bland annat information och vägledning till aktörer som vill söka Klimatklivet. Totalt är det nio miljarder kronor som ska gå till klimatinvesteringar mellan åren 2022– 2026. Bara i år ska fem miljarder investeras. Hur stor del Gotland kan få beror på hur bra ansökningar vi kan få fram, säger hon.