Gotland Ring åläggs att kartlägga bullret
Gotland Ring skall utföra en kartläggning av bullernivåerna orsakade av verksamheten vid motorbanan.Undersökningen skall redovisas senast 2 maj.Detta beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden vid sitt senaste sammanträde.
Det är Advantage Group Sweden AB, Gotland Ring, Visby, som under 2003 anmälde anläggandet av motorbana på fastigheten Stora Vikers 1:94, Lärbro. I ett beslut från 29 september samma år lämnade nämnden föreläggande om ljudnivåer som inte fick överskridas. Redan sommaren 2003 fick man in klagomål på störande ljud från verksamheten och klagomål har senare inkommit från andra håll. Inga ljuddämpande åtgärder genomfördes under 2004, planerade bullervallar var försenade.
- Det är inte acceptabelt att boende ska uppleva obehag orsakade av körning på banan ytterligare en säsong, menar miljökontoret. Den bansträcka som nu är färdigställd ligger så till i terrängen att ljudet från verksamheter på banan kan spridas lång väg. Kontoret menar därför att det redan nu är motiverat att genomföra en kartläggning av ljudspridningen.
Vid ett möte på banan i februari i år diskuterades bullerproblematiken. Gotland Ring framhöll då att det skulle vara möjligt att ta fram en noggrannare bullerkartläggning under våren som underlag för placering av vallar och för kommande detaljplanering.
Och så blev således också nämndens beslut. Beräkningen skall utföras av person med erfarenhet och god kunskap om bullerutbredning från denna typ av verksamhet.
Halorån
Projekt Halorån är nu avslutat. Syftet var att reducera utsläpp från avlopp och jordbruk inom åns avrinningsområde på sydöstra ön och därmed förhindra övergödning.
Något som är speciellt angeläget på Gotland där en mycket stor andel av hushållen har egna anläggningar jämfört med landets snittsiffror. På Gotland har 63 procent kommunalt vatten (i riket 87 procent) och 60 procent kommunalt avlopp (riket 86 procent).
- Alla som har vattenanknytning till Halorån har blivit kontaktade om vikten av hur de beter sig, konstaterar Jan Grimlund. Men det är svårt att få människor att inse att det finns en begränsad hållbarhet på en avloppsanläggning.
Sammanlagt inventerades 183 bostadsfastigheter varav 96 fick skrivelser om förbättringsåtgärder.
Man har dock valt att gå fram på frivillighetens väg.
I stället för förelägganden när man upptäckt brister på avloppen har en skrivelse med uppmaningar om att inkomma med förbättringsförslag skickats ut. I samtliga fall har förslag inkommit frivilligt.
Jan Grimlund:
- Viten är kontraproduktivt. Vi mår illa av att jobba på det sättet utan i stället har vi valt att informera så att de berörda ser sammanhangen.
Nu går man vidare med ett liknande projekt för Västergarnsån. Hittills har ett 50-tal fastigheter i Tofta och Stenkumla besökts.
Så jobbar vi med nyheter