Lärarförbundets rankning av Sveriges skolkommuner bygger på en jämförelse med tio kriterier. Det som gör att Gotland når den placeringen är främst den höga andelen barn i förskolan (plats 22 av 290), lärartätheten (plats 48 av 290) och resurserna till undervisning (plats 55 av 290).
Samtidigt når Gotland bottenplaceringar när det gäller lärarlönerna (plats 219 av 290) och andelen som fullföljer gymnasiet (plats 225 av 290). På sista punkten tappar Gotland från plats 132 förra året, vilket förvånar utbildningsdirektör Torsten Flemming:
– Det var inte alls bra, det kändes konstigt. Vi har haft höga resultat och bra genomströmning. Jag har hört av mig till gymnasiet och frågat vad det beror på, det här får vi borra djupare i, säger han.
Sammanlagt hamnar Gotland alltså på plats 60, vilket är ett tapp från 39:e plats förra året. Dock är det en ökning jämfört med 2019, då Gotland hamnade på plats 104.
Eva Edin, HR-chef vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, beklagar att regionen fått en försämrad placering.
– Sedan 2017 har vi satsat extra lönemedel på lärarkollektivet och vår uppfattning är att det ändå påverkat bilden åt rätt håll. Men vi har fortfarande en del att göra framåt, säger hon.
Syftet med rankningen är att synliggöra skolans förutsättningar utifrån ett lokalt perspektiv. I år är det dock sista gången Lärarförbundet gör sin klassiska rankning.