Gotland har förlorat nititativet om vindkraftens utveckling, säger Lars Thomsson (C).
– Det har varit tvärstill på vindkraftsområdet de senaste tio åren, säger centerpartisten Lars Thomsson.
Och det finns flera förklaringar.
Historien börjar med Vattenfalls Näsudden 1, eller Matilda som det första mer kommersiella vindkraftverket kallades. Det blev inledningen till en omfattande utbyggnad. Under många år var Gotland marknadsledande när det gällde att ta till vara på vindens kraft. Näsudden och även Gotland som helhet, var ur vindsynpunkt ett av landets bästa område. Vindkraftverken växte upp som svampar ur jorden. Gotland blev en förebild och visade vägen en bit in på 2000-talet.
– Vårt framgångskoncept var lokalt andelsägande, där flera tusen personer ägde verk. Det skapade acceptans, man såg möjligheter och inte intrång, säger Lars Thomsson.
Nu har andra län tagit över ledningen.
– Vi har förlorat initiativet. Från att ha varit ledande i Sverige där gotlänningar var experter, har andra sprungit om oss, säger Lars Thomsson.
LÄS MER: Lars Thomsson får nyckelroll för Energiö Gotland – ska säkra EU-pengarna
2003 hade Skåne tagit ledningen över Gotland med 165 verk mot Gotlands 147 verk.
2005 gick Västra Götalands län om Gotland och 2012 låg även Västerbotten före.
2013 gick Kalmars och Hallands län om.
2014 Östergötland och Jämtland.
2015 Västerbottens och Norrbottens län.
2016 Dalarnas och Gävleborgs län och 2019 Jönköpings län.
Vindkraftverk på Näs.
Län som ligger efter Gotland är Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Blekinge, Värmlands, Örebro och Västmanslands län, varav den sistnämnda bara har ett verk.
2022 producerade landets vindkraftverk tillsammans 33 TWh vilket motsvarar 19 procent av totala elproduktionen. Energimyndigheten räknar med att vindkraften ska producera 26 procent av behovet 2025.
Gotlands 130 vindsnurror producerar cirka 448 GWh. Det är ungefär vad elnätet klarar av att ta emot. Sett till länets elbehov är det cirka 45 procent utslaget på hela året. Tidvis är ön självförsörjande och kan till och med exportera en del medan vindkraftverken ibland står mer eller mindre stilla.
Det ser inte särskilt ljust ut för Gotlands del att öka produktionen av vindkraft. Stoppklossen är elkabeln, förbindelsen mellan Gotland och fastlandet som behöver byggas ut för att balansera produktionen över tid.
– Vi var på väg att få en ny kabel men 2017 tog det stopp. Efter det har vi jobbat med frågan och nu ser det ut att var på gång, säger han som anser att det påverkat Gotlands utvecklingsmöjligheter allvarligt genom att bromsa etablering och utbyggnad inom näringslivet som kunde gett nya arbetstillfällen.
En ny elkabel är på gång, men det dröjer många år innan den är på plats.
– Vi har blivit illa behandlade av staten. Det finns väl knappast någon annan landsända som skulle tolerera så dålig elförsörjning, säger Lars Thomsson.
Näsudden var platsen där vindkraftsutbyggnaden tog fart.
Andra hinder för utbyggnad har varit skyddet av örnar som kan skadas av vindkraftverkets vingar men där är teknik på gång som kan lösa det. Försvaret är en annan faktor att ta hänsyn till. De godkänner inte alla etableringar.
Lars Thomsson har varit med på hela resan, som kommunalråd och som vindkraftssamordnare både lokalt och nationellt och nu som samordnare för Energiö Gotland. Han är optimistisk när det gäller kabeln och att satsa fossilfritt.
– Gotland har naturliga förutsättningar för att en kombinationen av verk på land ihop med solceller.
Dessutom kommer de havsbaserade vindkraftverken med stormsteg även om de inte är lika fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt.
– Landbaserade vindkraftverk är billigare, från 35 öre mot havbaserade på 50 öre, säger han.