Gotland var hett under kalla kriget

Vilken var Gotlands roll under Kalla kriget?
Frågeställningen är knappast ny, men i takt med att hemligstämplar släpps pch gamla arkiv öppnas alltjämt aktuell.
Det framkom under det symposium om Östersjöområdet under andra världskriget som avslutades i går.

Gotland2005-08-29 06:00
Flyktingströmmen från Baltikum till Gotland under framför allt andra världskrigets slutskede är väl förankrat i det gotländska samhället och ett mycket väl dokumenterat skede.
Mickael Lundgren, student vid Högskolan på Gotland, har efter granskning av landsarkivets material kunnat konstatera att de första flyktingarna undan andra världskriget var två polacker som flydde redan två veckor efter Tysklands angrepp på hemlandet.
- Men de första åren av kriget var ändå väldigt lugna för Gotlands del, säger Lundgren.
Den riktiga strömmen ägde rum under augusti och september 1944 då cirka 4 000 flyktingar anlände, lejonparten från Estland. Landshövding Erik Nylander oroade sig för omhändertagandet och den fortsatta transporten till fastlandet och bildade därför den 23 september -44 en särskild flyktingkommission. Åtgärden visade sig vara befogad. Dagen efter meddelande regeringen att inga fler flyktingar skulle föras vidare till fastlandet.
Men den svenska regeringen avsade sig inte intresset för flyktingsituationen på ön och hur den skulle komma att utvecklas.
En av många som på ett alldeles speciellt sätt kom att engageras i den var Anders Sirland, efter kriget platschef på Cementa i Slite.
Detta berättade tillika studenten Simon Härenstam när tredagarssymposiet Östersjöområdet från andra världskriget till kalla kriget avslutades på Almedalsbiblioteket i går.
Härenstam har, med gott stöd av Lennart W. Fricks och Lars Rosanders nyligen utkomna bok "Bakom Hemligstämpeln", fördjupat sig i Anders Sirlands uppdrag på Gotland. Härenstam poängterade att Sirlands uppgifter baseras på egna intervjuer och att de behöver en del kritisk faktagranskning.

Arbetade nära Erlander
Nämnde Sirland utbildades 1942 via försvarsstaben till säkerhetsofficer och knöts som sådan till statsrådet Tage Erlander. Efter en kortare sejour i Sölvesborg fick Sirland uppdraget att i november -44 bege sig till Gotland, som hade tagit emot tusentals flyktingar bara de senaste månaderna.
- Han fick två uppgifter. Ett: att undersöka klagomålen mot Bonde och Broms inom polisen och två: att undersöka en viss påstådd representation av den lettiska exilregeringen på Gotland, förklarar Härenstam.
Sirland agerade därmed utan att formellt vara utsedd av den svenska regeringen utan på uppdrag av statsrådet, i en form av underrättelseverksamhet. Den i ungefär samma veva avvecklade C-byrån var statsapparatens egentliga organisation för de här verksamheterna, men i brytpunkten menar Härenstam så kan det ha uppstått mer eller mindre kända och tillåtna underrättelseverksamheter och -operationer.
Symposiet har främst behandlat de skandinaviska ländernas val och inriktning av säkerhetspolitik under andra världskriget och de närmast därpå följande åren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!