Gotlands framtidsbransch diskuterades med politiker

Diskussionen leddes av Mats Hult, tidigare politiker i Stockholm, sedan flera år vd för arbetsgivarorganisationen Sveriges Hotell och restaurangföretagare.
Han betonade för övrigt att Sverige och Gotland kan och borde göra mycket mer för att locka turister.
Hotell på Gotland har en genomsnittlig beläggning på 43,8 procent eller om man så vill mer än vartannat hotellrum står alltid tomt, statistiskt sett.
"Turistminister"
På Gotland är det Jan Lundgren i sin egenskap av kommunstyrelsens ordförande som är "turistminister" eftersom han svarar för näringslivsfrågorna.
Han tyckte inte att det behövdes ett särskilt kommunalråd för besöksnäringens frågor:
Allt som rör branschen hamnar ändå på kommunstyrelsens bord och då är det bättre än frågorna kommer dit direkt.
Men vem ska marknadsföra Gotland? Och vad får det kosta?
I dag betalar kommunen 55 kronor per invånare och år till Gotlands turistförening.
Motsvarande belopp i Stockholm är 139 kronor för att marknadsföra huvudstaden.
Men det går att dra in friska pengar. Gotland skulle mycket väl kunna införa en form av turisttaxering, t ex genom att man lägger fem eller tio kronor på båt- och flygbiljetterna. Turistdirektören Anders Murat varnade för att kalla det skatt:
Man kan kalla det en informationasavgift eller något annat. Men det är fullt möjligt att införa en sådan avgift, Amsterdam har det redan, Balearerna likaså, så visst kan Gotland också.
Avgiften skulle ge runt sju miljoner att nyttjas till marknadsföringen av Gotland.
Här finns tillväxten
Jan Lundgren påpekade hur viktig besöksnäringen är och hur stor roll näringen kommer att ha i framtiden, eftersom de fler än tusen förlorade industrijobben, aldrig kommer att återskapas som just industrijobb.
Det är inom turismens olika grenar som tillväxten finns. Turismen drar i dag in 1,3 miljarder kronor om året, medan den på Gotland traditionellt sett stora jordbrukssektorn drar in en miljard. Och gapet mellan dessa båda kommer att öka, snabbt!
Jan Lundgren var noga med att understryka hur viktig satsningen på en kongresshall är för Gotland:
Det skulle kosta oss fem miljoner om året, vi kan aldrig någonsin hitta en investering på ön som kommer att ge oss mer tillbaka! För det fick han kvällens enda applåd!
Kongresshallen och de två nya färjorna utmålades lite som öns frälsning av Jan Lundgren, och kanske är det så, ingen var i alla fall däremot...
Efter klockan tre
Varför kan man inte komma i kontakt med en tjänsteman på kommunen efter klockan tre på sommaren? undrade en förbittrade Lennart "Lenta" Rosenlund på Munkkällaren. Han menade att just när Gotland går på högvarv och företagen behöver maximal service och hjälp i olika ärenden, då drar kommunen ner på öppethållandet.
Varför är det så mycket skräp på landet och i innerstaden?
Flera företagare uttryckte sin uppriktiga oro för den bild som möter turisterna i dag. Världsarvet är fyllt av skräp och i brist på containrar på landet, tar folk med sig soporna till hamnen eller kastar ombord i fartygens sopbehållare.
Turisterna reser från ön med en negativ bild, det är inte bra, konstaterade Roland Norbäck (v), en av politikerna på podiet.
Usel sophantering
Lasse Ljung, Valleviken, skrev under på hur uselt sophanteringen sköts.
Matresterna får ligga i 14 dagar i värmen och det kryllar och kryper i kärlen.
Företagarna bland öns hotell- och restaurangvärdar hoppas också kunna arrangera en träff med övriga företagare på Gotland (bensinföretag, livsmedelshandlare etc) för att se om man inte kan enas om en gemensam strategi för marknadsföringen av ön.
De måste också ta sitt ansvar, tyckte Marie Modin.