Varningsskyltar saknas och enda avspärrningen är en lågt hängande kätting som det är enkelt att kliva över. Det är lätt att ta sig in på området. Upptrampade stigar i gräset avslöjar att Vall Hardings 1:7 är en besökt plats, trots att marken är förorenad med cancerframkallande ämnen efter att virke impregnerats med kreosot under många år.
Brädgården är sedan länge känd som Gotlands giftigast plats. När förorenade ytor i området sanerades 2007 hade personalen skyddsdräkter och gasmask. Ändå har brädgården blivit ett eldorado för graffitimålare. Här finns byggnader med stora väggar där man kan arbeta ostört. Men det kan vara farligt. Impregneringsbyggnaden är förorenad invändigt och även under byggnaden och omkring den finns kraftiga föroreningar.
Men inte bara för gifterna i marken är farliga. Byggnaderna är i så dåligt skick att det är farligt att vistas i flera av dem är. Delar av ett virkeslager har redan rasat. Två sågbyggnader är delvis förfallna, och det kombinerade hyvleriet och virkeslagret riskerar att ramla ihop. Man kan även se att på vissa ställen har man trampat igenom trägolven.
Vid brädgården finns även anläggningar för transport som är i så dåligt skick att de är delvis raserade.
SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) har sedan 2013 ansvar att göra undersökningar och förbereda den sanering som planerats i många år. Det krävs en ägare för att få statsbidrag till saneringen, och Region Gotland har föreslagits att expropriera fastigheten.
Klas Arnerdal, projektledare på enheten renare mark och vatten vid SGU, och Anders Lindholm, chef för enheten för samhällsplanering vid Region Gotland, är överens om att det är olämpligt att visas vid brädgården.
Men vem ska ta ansvar för att platsen blir säker?
– Herrelösa fastigheter är ett svårt kaptitel. Vi har ingen rådighet över fastigheten och för SGU är det ett vilande projekt, säger Klas Arnerdal som bedömer att för de som vistas i området är risken för ras mer överhängande än föroreningarna i marken.
– Det är på inget sätt bra att vara vid brädgården överhuvudtaget, men det är en herrelös fastighet som vi inte har något ansvar för, säger Anders Lindholm.
I vanliga fall kan Region Gotland ingripa om fastigheter är i så dåligt skick att de är farliga för allmänheten. Det gjordes för tio år sedan, då byggnadsnämnden beslutade att ett förfallet magasin i Klintehamn måste rivas. Nämnden hotade med vite om beslutet inte verkställdes.
Med Södervägs brädgård går det dock inte. Fastigheten saknar ägare efter att konkursen för Träimpregnering Gotland AB avslutades 2017. Då beslutade konkursförvaltaren att fastigheten inte skulle ingå i konkursboet, och den förklarades herrelös.
För två år sedan föreslog SGU att Region Gotland exproprierar fastigheten. I september hade regionstyrelsens arbetsutskott frågan om Södervägs brädgård och en eventuell expropriation på sitt bord. Ärendet återremitterades för vidare utredning då det saknas garantier för att regionen får bidrag från Naturvårdsverket till saneringen.
– Om regionen åtagit sig att stå som ägare hade vi tagit ansvar för att säkra fastigheten. I den utredning vi gjort hade vi översiktligt beräknat kostnaden för att riva de byggnader som är i dåligt skick. Och vi hade säkert även sett till att området spärras av och förses med skyltar, säger Anders Lindholm.