Gotlands län får kritik för skogsskötseln

Det är framför allt två områden inom skogsnäringen som får kritik i utvärderingen: miljöhänsynen vid föryngringsarbete samt röjning i ungskog.
Miljöhänsynen är betydligt sämre på Gotland än riksgenomsnittet. 31 procent av Gotlands hyggen klarar inte lagens krav på miljöhänsyn. "Faktiskt är vi sämst i landet.", skriver Charlotta Kabo Stenberg vid länsstyrelsens enhet för lantbruk, skog och fiske. Hon har sammanställt och kommenterat den del av utvärderingen som rör Gotland.
"Att vi misslyckats så på Gotland beror troligen på att vi lite senare än fastlandet svängt över till det arbetssätt som följer av nuvarande skogspolitik." skriver hon.
Röjningen i ungskog har legat på låg nivå ända sedan början av 1990-talet, vilket har lett till att röjningen nu "tornar upp sig" i landet.
Det gäller även Gotland. För lite rådgivning till skogsägare, röjningspliktens avskaffande och för dålig kunskap om röjningens betydelse anges vara några av orsakerna till att problemet har vuxit.
"Skogsägarna tar inte sitt ansvar. Vi vill emellertid inte återinföra röjningsplikt. I stället vill vi ge skogsägarna kunskaper för att de själva ska kunna utföra röjningarna eller uppdra åt andra. Röjningen har stor betydelse för skogens utveckling och framtida lönsamhet för skogsägaren." enligt Kabo Stenberg.
Den skogspolitik som tillämpas i Sverige sedan 1993 kännetecknas av frihet under ansvar. Tanken är att ökade kunskaper hos skogsägarna ska ersätta den tidigare tillämpade detaljregleringen. Information och rådgivning är därför viktiga områden för att politken ska kunna genomföras.
Enligt länsstyrelsens sammanställning har den gotländske skogsägaren inte tagit till sig budskapet i skogspolitiken.
"Man förväntar sig att myndigheten skall peka med hela handen och undviker att ta egna initativ. När vi nu inte längre har resurser att stötta skogsägaren i alla lägen får vi i stället en passiv skogsägare. Detta blir förödande också för den gotländska förädlingsindustrin som inte får den råvara den behöver."
Göran Jakobsson, virkesområdeschef på Mellanskog, anser att ovanstående kritik är väl drastisk och att den drar alla Gotlands 3 000 skogsägare över en kam.
De flesta skogsägare är i dag väldigt medvetna, menar han.
Men Charlotta Kabo Stenberg är självkritisk och menar att problemen ofta härstammar ur bristen på rådgivning och information till skogsägarna, uppgifter som hennes enhet har ansvar för.
Det finns helt klart en del självkritik i det här. Det är inte meningen att skogsägaren ska stå vid skampålen. Det är vi som inte har nått ut med budskapet, säger Kabo Stenberg som hoppas att länsstyrelsen framöver ska få ökade resurser så att man kan stötta skogsägarna genom rådgivning.
Det som framför allt oroar Göran Jakobsson är att röjningsarbetet inte fungerar tillfredsställande.
Det är nånting vi måste ta tag i och jobba mer aktivt med. Men det gäller ju också att skogsägarna ska hinna med det.
När det gäller miljöhänsynen tror han att en av orsakerna är att Gotland länge klassats som ett svårföryngrat område.
Ändå har Gotland nästan bäst resultat när det gäller föryngringsarbetet, säger Göran Jakobsson som även är positiv till utvecklingen inom bioenergi, där efterfrågan på till exempel flis ökar.
Det börjar bli balans mellan tillgång och efterfrågan.