Enligt Torsten Flemming blir det svårt att behålla alla skolenheter, klara budgetar – och samtidigt leva upp till skollagens krav.
Men vad riskerar den som bryter mot denna lag? Frågan är inte helt enkel, visar det sig.
– Skollagen beskrivs ibland som en "förväntanslag", medan vi mer brukar prata om målstyrning. Den är utformad så att målen ska kunna nås både i Malmö och på Gotland, även om förutsättningarna kan se väldigt annorlunda ut, berättar Helena Olivestam Torold på Skolinspektionen.
Lagen är något som tjänstemännen kan hänvisa till, om politikerna fattar beslut som gör skolans kvalitet för dålig eller för ojämn.
– Om Gotland säger att "vi tänker inte erbjuda årskurs ett för vi har inte råd", då går vi in med ett föreläggande, ett sånt beslut får man inte ta. Men det kan även handla om att skolan riskerar att inte bli likvärdig överallt. Politikerna har huvudmannaansvar och måste då, tillsammans med tjänstemännen, ge svar på hur det ska lösas.
På Gotland är även det "särskilda stödet" till skolbarnen centralt.
– Elever har rätt att få särskilt stöd när det behöver det, där finns tydliga lagkrav. Men man kan organisera stödet på olika sätt.
Det händer att Skolinspektionen tvingas ta i med hårdhandskarna.
– Vi förelägger huvudmän, ja, det förekommer hela tiden. Vanligast är att kraven om elevhälsa inte är uppfyllda. Om det blir allvarligt finns det hot om vite, men det är inte det vi oftast behöver använda oss av, säger Helena Olivestam Torold.