Gotlandselever ombord när Gladan gästar Visby
Ett skolfartyg lägger till. Under däck läser en kille högt om vad man kan göra i nöjesväg på Gotland i helgen.En tjej i lika marinblå kläder har somnat med solglasögonen på och en skiss över Gladans alla tampar under kinden.Någonstans ombord finns tre gotlänningar.
- Allt lät som bla bla bla bla bla i början, säger Lo Eskilsson
- Man var helt lost, instämmer Helga Stövring-Nielsen.
De är sjöscouter och vana seglare. Men Gladan är något nytt. Något så mycket större med sina nio segel och en längd på 34 meter.
Lo kommer från Rute. Helga kommer från Fårösund och den tredje gotlänningen ombord, Filip Hammar, kommer från Visby.
Nu har de seglat från Stockholm till Visby via Gotska Sandön. På måndag drar de vidare mot Karlskrona och sen till Danmark.
Sammanlagt är de ute tre veckor och får minnen för livet. De seglar tillsammans med värnpliktiga, ungdomar inom Sjövärnskåren och från gymnasier i hela landet.
- Det kommer att kännas sorgligt av gå av sen. Man kommer in i det här livet så snabbt. Det är mycket jobb och ganska slitsamt, men framförallt får man häftiga upplevelser. Som när man jobbar nattpassen och står här på däck och ser alla molnen och vattnet som är alldeles svart, säger Helga.
Hon, Lo och Filip ger oss en rundtur på Gladan. Vi börjar i fören ovan däck, där vi får kolla in fartygets enda dusch. Här finns också en liten skrubb med de tre toaletterna ombord.
- De värnpliktiga har den innersta som man kan låsa in sig på. Vi andra har de yttersta och där går dörren ut inte att låsa, men man får knacka, säger Lo.
Anledningen till den här orättvisa fördelningen är att man måste kunna förhindra smittospridning när de behoven finns.
Under däck har eleverna sina sovplatser. Man måste fixa att ha folk nära in på sig dygnet runt, till och med när man sover. Möjligen har befälen det lite rymligare, men eleverna sover i kokongliknande hängbingar, tätt tätt.
Ovanför Helgas binge läcker det dessutom in. Och eftersom det händer att Helga sover under dagtid, efter att hon jobbat sina nattpass, vaknar hon ofta av att vattnet droppar in när andra blöter däcket som torrspricker om det inte fuktas.
- Man vänjer sig. Man vänjer sig vid väldigt mycket här ombord, säger hon.
Eleverna är indelade i fyra grupper som kallas kvarter. Varje kvarter har bestämda uppgifter. Vissa assisterar vid navigeringen, andra står på vakt i aktern och andra sitter uppe i de 18 meter höga masterna.
Dit klättrar man i repstegar och väl uppe säkrar man sig med en sele.
Höjden bekommer inte någon i besättningen, eller?
- Det är jättehäftigt där uppe. Det är frisk luft och otrolig utsikt, men man kan må illa också. I går var det faktiskt en kille som spydde där uppifrån, säger Filip.
På måndag seglar han och resten av gänget på Gladan vidare. Men först ska de hinna vila lite i Visby.
Den som är intresserad av att lära sig mer om den gamla skonerten är välkommen att titta förbi, hälsar Kjell Darsund, befäl ombord.
Så jobbar vi med nyheter