Joakim Martell är vd för Gotlandshem.
Hyresmarknadskommittén beslutade under onsdagen om hyreshöjning för Gotlandshems hyresgäster på 1,95 procent. För att bolaget ska få ekonomin att gå ihop öppnar man för nya lösningar.
Frågan är vilken skillnad på underhållsskulden det hade gjort om Gotlandshem fått sin yrkade hyreshöjning på 5,3 procent, jämfört med den nu beslutade höjningen med 1,95 procent.
Hade det varit tillräckligt om ni fått 5,3 procent?
– Det är en bra fråga, kortsiktigt hade vi kunnat hantera det på ett annat sätt, långsiktigt är det nog så att vi behöver se över det totala beståndet. Om vi hade fått 5,3 procents höjning i dag så hade det inte ändrat situationen imorgon, men från i dag, om vi hade haft en sån utveckling framåt, så hade vi kunnat bygga på kapitalet för att ha råd att investera i underhåll så småningom, säger Joakim Martell.
Han menar att det är decennier av för låga hyror som lett till att man i dag har en underhållsskuld på cirka en miljard kronor.
– Det beror lite på hur och när man räknar. Men i vår plan ska vi de närmaste åren jobba av nästan hela den skulden. Vi räknar med cirka 840 miljoner kronor. Men om jag säger 840 miljoner i dag så kommer den siffran vara någon annan om tio år eftersom byggpriser ändrar sig i olika riktningar. Men utifrån dagens penningvärde och dagens planering så är det ungefär den siffran som ligger i vår investeringsplan för underhåll.
Hur mycket kommer ni behöva sälja?
– I vår tioårsplan har vi planer på att bygga 1 500 nya bostäder, och av dem bedömer vi att ungefär 500 är föremål för försäljning som bostadsrätt. Det baseras på en ekonomisk kalkyl som i sin tur tagit hänsyn till nuvarande marknadsläge. Om marknadsläget ändrar sig kapitalt om fem år och det inte går att sälja bostadsrätter, ja då kommer vi inte sälja bostadsrätter, utan då blir det hyresrätter. Men då kanske vi måste sänka takten i produktionen istället för då kommer vi inte ha kapital nog att bygga så pass mycket.
Men det viktiga nu, enligt Joakim Martell, är att komma igång med underhållet i de befintliga bestånden, och samtidigt jobba strategiskt med Region Gotland för att hitta byggbar mark med rätt förutsättningar.
– Planen är till för att skapa möjligheter. Verkligheten kommer bestämma hur mycket det blir vid respektive tillfälle, säger han.