Det skriver landshövding Marianne Samuelsson och kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius, varselsamordnare för Gotland, i sin första rapport till regeringen.
I den tiosidiga rapporten ägnas det mesta utrymmet åt att beskriva Gotlands särskilda förutsättningar, arbetsmarknadsläget och näringslivets struktur samt hur man arbetar för att utveckla näringslivet och skapa bättre förutsättningar för nya och befintliga företag.
Inte heller listan över de åtgärder som behövs för att mildra konsekvenserna av konjunkturnedgången och varslen inom tillverkningsindustrin bjuder på några direkta nyheter.
Enbart när det gäller vindkraften finns en siffra på hur många jobb som kan skapas.
- Gotländsk vind kan ge 2,4 terawattimmar el per år, vilket är en stor del av det nationella vindkraftsmålet, säger Eva Nypelius. Det skulle ge ön 150-300 direkta arbetstillfällen och ökad tillförsel av kapital.
I rapporten föreslås att Svenska Kraftnät får i uppdrag att ansluta Gotland till det svenska stamnätet och beakta möjliga fördelar av att integrera Gotland i en planerad nätanslutning österut.
Biogas kan ge jobb
Biogas är en annan prioriterad och bred satsning som kan ge nya jobb. De första privata gårdsanläggningarna är på gång och en större gemensamhetsägd anläggning är projekterad.
- När produktionen kommer igång och innan det finns en tillräckligt stor marknad på Gotland så måste en del av biogasen fraktas till fastlandet där marknaden redan finns. Det klassas som farligt gods och ö-läget gör att det blir dyrare transporter. Därför behövs ett särskilt investeringsstöd för dessa transporter, säger Eva Nypelius.
Öns hamnar behöver utvecklas. Fler högskoleplatser, avveckling av Gotlandstillägget, ett utbyggt fibernät och mer pengar till kommunen är annat som finns med på åtgärdslistan.
- Vi har haft många varsel inom industrin. Men vi kan inte gräva ned oss. Vi kan hjälpa till med förutsättningarna, sedan krävs det entreprenörer som tar vara på dessa för att utveckla sina företag och därmed Gotland, säger Eva Nypelius.