Koncerner och dotterbolag, global tillväxt och vikten av att vara skalbar – för att kunna växa på nya marknader. Så ser ofta den gängse bilden ut för en framgångsrik företagsekonomi.
Forskarna Jenny Helin och Matilda Dahl, lektorer i företagsekonomi vid Uppsala universitet Campus Gotland, har en annan bild av vad som föder framgång och hur ett hållbart företagande ska se ut.
– Vi har stört oss på retoriken att man för att ha ett framgångsrikt företagande måste roffa åt sig och ha tillväxt, säger Matilda Dahl och berättar att det riskerar att ställa orimliga krav på människorna bakom företagen.
I tio år har de intervjuat ett antal företagare på Gotland som underlag i sin studie.
– Då kände vi att vi behövde komma ut på ett annat sätt och ha andra typer av samtal, säger Jenny Helin och berättar hur de köpte en gammal beige husvagn från 1985, som de ställde upp på olika platser på ön för att jobba i.
Globala jättar som Spotify, HM, Apple och Ikea används ofta som modell för ett lyckat företagande.
– Den typen av företag står för en stor del av den klimatkris vi nu lever i. Då blir det extra tråkigt att det är det vi ska lära oss av, säger Matilda Dahl och berättar att de såg en helt annan bild hos de tre gotländska kvinnliga företagare som de djupintervjuade.
Ulrika Magnusson på Katthammarsviks rökeri, Fia Lundberg, Fårö islandshästar, och Birgitta du Rietz på Gåsemora utgår från en stark lokal förankring. Det har varit deras gemensamma väg till framgång, enligt forskarna.
– De har ett så otroligt långsiktigt perspektiv, på gården, platsen och hos människorna som finns där, säger Jenny Helin och visar i handflatan vad hon och Matilda Dahl beskriver som en modell för att jobba hyperlokalt.
En liten prick mitt i handen är basen, det lokala i socknen. Här driver även lokala utvecklingsbolag verksamhet med stor framgång. Ofta kring en nedlagd skola eller prästgård. Först i en yttre cirkel i handflatan finns omvärlden, utan att för den skull vara det viktigaste.
– Det är för den inre cirkeln de här företagen finns, säger Jenny Helin.
De gotländska företag som nått framgång har, tvärtemot gängse råd om att man måste nischa sig och vara skalbara, lyckats göra det genom att vara lokala.
– Vi ska vara stolta över den företagsamhet som finns och hur den bedrivs, säger Jenny Helin.
Tillsammans med Matilda Dahl har hon skrivit boken "Hemkomstens ekonomi", för att sprida det gotländska framgångsreceptet. Boken är formgiven och illustrerad av fotografen Elisabeth Ubbe.
– På Gotland kryllar det inte av riskkapital, men man får det att snurra ändå. Det vill vi lyfta för att andra ska lära sig, säger Matilda Dahl.
Inte sällan bygger de företag som har lyckats på en vision och någons drömmar. Forskarna kallar det ett "pågående drömmeri" och menar att man som företagare bör försöka skapa luckor i almanackan. Stunder av monotont arbete, där handens verk är det viktiga, skapar förutsättningar för att hinna tänka.
– När du springer mellan 17 olika zoommöten är du inte särskilt kreativ, säger Matilda Dahl och menar att stress och ett system där all tid mäts i pengar har en negativ påverkan:
– Hur ska vi kunna fatta kloka beslut om vi hela tiden bara surrar runt, tillägger Jenny Helin.
Att vara snäll mot sig själv, och lyssna till de egna drömmarna om vad man håller på med, är forskarnas råd till öns företagare.
– Försök grabba tag i och hitta din innovationskraft, säger Jenny Helin, medan Matilda Dahl påminner om att lågsäsong är högsäsong för att hitta lugnet att tänka framåt:
– Det är när ingenting händer som det händer.
För att bjuda in till diskussion kring hållbart företagande, och titta på de modeller som varit framgångsrika, bjuder de båda forskarna in allmänhet och företagare i synnerhet till seminarium på Campus Gotland, på torsdag klockan 11.30.
– Även om vi har hållit på i tio år blir det aldrig klart. Vi vill fortsätta att lära oss, tillsammans med Gotlands företagare.