Gotländska kött producenter är inte med blan d förlorarna

­För oss nötköttsproducenter på Gotland blir det nog inte så stora förändringar i totalekonomin.
Det säger Christer Ardgren, Lojsta, ordförande i Gotlands köttklubb.
Slakteriorganisationen Swedish Meats ledning har utmålat det liggande förslaget till jordbruksreform som ett allvarligt hot mot både uppfödare och industri, men den bilden gäller inte riktigt för ön.

Gotland2004-02-24 04:00
Det är de specialiserade nötköttsproducenterna som utpekas som en förlorar-grupp i den nya jordbrukspolitiken. Den gruppen är knappast representerad på ön.
Förslaget om hur EU:s beslut om ny politik skall föras ner på en nationell nivå lämnades för en tid sedan till jordbruksminister Ann-Christin Nyqvist.
Ännu har inte det slutgiltiga beslutet fattats, men förslagets innehåll har lett till många uttolkningar och kommentarer.
Swedish Meats ordförande Sören Kvantenå uttrycker i ett pressmeddelande sin oro för framtiden för såväl de specialiserade nötköttsproducenterna som för ytterligare krympningar inom Swedish Meats inklusive personalminskningar.
­Speciellt yngre lantbrukare som offensivt satsat på nötkött riskerar att få sin ekonomi raserad, heter det i pressmeddelandet.
Christer Ardgren, som har överblick över de gotländska nötköttsproducenternas situation. tror att det nya kan leda till en försämring, men att det inte är en dramatisk försämring.
Den nya jordbrukspolitiken leder till tanken på "gungorna och karusellen-effekten". Man minskar stödinsatsen på ett håll och ökar på ett annat.
Många av nötköttsproducenterna får minskat djurbidrag. Förslaget är att 75 procent av nuvarande handjursbidrag skall bibehållas.
Men å andra sidan kommer arealersättning att sjunka på ren åkermark för att utgå även till vall (och sockerbetor).
<span class=MR>Gotländsk chans</span>
Det är här gotlänningarna har chansen att ta igen på gungorna vad de förlorar på karusellen eftersom de flesta gotländska köttdjursuppfödare hämtar en stor del av fodret till sina djur från vallarna.
På andra håll i landet är det vanligare att man föder upp djuren på stall med stor insats av spannmål. Det är dessa uppfödare som i dagens läge ser ut att vara de stora förlorarna.
Christer Ardgren ser inte jordbruksreformen som något stort hot mot de enskilda uppfödarna, även om utfallet kan bli olika från gård till gård.
Men däremot kan reformen påverka konkurrenskraften gentemot utlandet.
­Vi är snart nere i en självförsöjningsgrad på 50 procent, säger Ardgren. Det tåls inte att vi gör någon prishöjning för då väller kött från Sydamerika in i landet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om