Tre kvinnor från vikingatidens Gotland hade avlånga huvuden som en följd av skallmodifikation vid ung ålder. Ett faktum som sedan tidigare varit känt. Men hur fenomenet tagit sig till Gotland som enda plats i Skandinavien, har tidigare varit okänt.
Nu har de tyska forskarna Matthias Toplak och Lukas Kerk kommit lite närmare svaret, då de har återbesökt de tre kvinnorna som hittades för många år sedan på olika gravplatser på Gotland.
Arkeologerna känner bara till åldern på två av kvinnorna, varav den ena blev 25-30 år och den andra 55-60 år. Dessa två har nu DNA-analyserats och analyserna pekar på att den yngre kvinnan kom till Gotland från de baltiska länderna medan den äldre kvinnan har gotländskt ursprung.
– Vi vet inte om bara är fadern är från Gotland, eller modern.
Enligt honom är den enda troliga förklaringen att den gotländska kvinnan föddes i Sydeuropa, men sedan återvände "hem" till Gotland.
– Det jag kan tänka mig är att gotländska köpmän bodde i nuvarande Bulgarien och att den unga kvinnan föddes där.
För inga bevis har hittats som kan stödja att den ganska avancerade praktiken med skallmodifiering kunde göras av någon på Gotland, i Bulgarien var det däremot mer vanligt förekommande. Den innebär att huvudet lindas in i trasor så hårt att de med tiden påverkar huvudets form.
– Jag tror inte att någon på vikingatiden på Gotland kunde göra denna modifiering, den är väldigt svår att göra. Den måste göras med stor skicklighet under barnets första 2-3 år, annars skulle hjärnan och skallen skadats. Vi vet inte om någon sådan specialist som kunde utföra det på Gotland.
Anledningen till modifikationen kan ha att göra med socialt stånd, menar Matthias Toplak. Att kvinnans föräldrar ville att hon skulle vara del av den lokala seden.
Kroppen fungerar då som ett slags kommunikationsverktyg, framhäver forskarduon i artikeln. Ytterligare ett exempel på det benämns i samma forskningsartikel. Då i form tandmodifikationer som innebär mejslade skåror i tänderna. Något som varit betydligt mer vanligt förekommande på Gotland.
– De flesta av dessa kommer från Kopparsviks gravplats. Vi kan bara spekulera i varför det gjordes, men vi tror att det var ett identitetstecken för en nära grupp handelsmän. De kunde då identifiera sig genom sina tänder och då kanske få vissa privilegier eller fördelar på handelsplatsen.