Gotländska kvinnor mår sämst i landet

Kvinnorna på Gotland mår sämst i landet, både fysiskt och psykiskt. Det visar en ny rapport som jämför kvaliteten i hälso- och sjukvården mellan de olika landstingen.

Inte överraskad. Sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg är medveten om att gotländska kvinnor ligger dåligt till i statistiken.  Foto:  Rolf Jönsson

Inte överraskad. Sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg är medveten om att gotländska kvinnor ligger dåligt till i statistiken. Foto: Rolf Jönsson

Foto: Rolf Jönsson

Gotland2009-11-24 04:00
Resultatet presenteras i en ny rapport från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Rapporten är en jämförelse mellan landstingen med avseende på kvaliteten på hälso- och sjukvården. Där ingår en enkätundersökning av hur befolkningen själv skattar sitt psykiska välbefinnande och sin allmänna hälsa.
31 procent av de gotländska kvinnorna uppger i rapporten att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är den högsta siffran i landet. Riksgenomsnittet ligger på 20 procent. Bland de gotländska männen är siffran 15 procent (riksgenomsnittet 14 procent).

Längst ner i statistiken
Dessutom hamnar de gotländska kvinnorna längst ner i statistiken vad gäller det allmänna hälsotillståndet. Bara 62 procent av de gotländska kvinnorna anser att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. I riket som helhet är motsvarande siffra 68 procent. De gotländska männen ligger i stället över riksgenomsnittet. 76 procent av männen anser sig ha en god allmän hälsa.
Ann-Christin Kullberg, sjukvårdsdirektör vid Visby lasarett, menar att fler olika faktorer kan ligga bakom de här siffrorna.
- Det är egentligen inga överraskande siffror. Kvinnorna är sjukskrivna i större utsträckning på Gotland. Vi har störst andel kvinnliga rökare i landet, och en hög andel överviktiga. Vi ligger dåligt till i de här avseendena. På Gotland är det också många som har låg utbildning, och det vet vi är en viktig faktor för välbefinnandet.
Hur ska man förbättra de gotländska kvinnornas välbefinnande?
- Det handlar om att påverka folks vanor. Att få dem att äta klokare, röra mer på sig och sluta röka. Utbildningsfrågor och arbetsmarknadsfrågor är också viktiga i sammanhanget. De här sifforna är en varningssignal till det gotländska samhället, säger Ann-Christin Kullberg.
Kicki Scheller, sakkunnig i jämställdhetsfrågor vid länsstyrelsen, är inte förvånad över skillnaderna mellan mäns och kvinnors upplevda välbefinnande.
- Detta är en komplex fråga, och man måste se till helheten i kvinnornas situation. Utgångspunkten för välbefinnande är att man känner att man har makten över sitt eget liv, både privat och på arbetsmarknaden. Här på Gotland är kvinnor till stor del lågutbildade och deltidsarbetande, och det finns undersökningar som visar att de gör mycket obetalt arbete hemma, 40 timmar mer än männen.

Obetalt arbete
På Gotland är kvinnor till stor del lågutbildade och deltidsarbetande, och de gör mycket obetalt arbete hemma, säger Kicki Scheller.
- Det finns studier som visar att gotländska kvinnor gör 40 timmar mer än männen i obetalt arbete hemma. För kvinnorna gäller det att få hela livspusslet att gå ihop. Det gör att den psykiska pressen är större på män än på kvinnor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!