Hemma vid köksspisen i Visby för Gullvi Larsson kampen mot den ryska invasionen i Ukraina. Stumpar från utbrunna stearinljus simmar i en kastrull med vattenbad.
– Som gammal förskolelärare måste jag prova och se att det funkar, säger hon och häller flytande ljusmassa i gamla plåtburkar, i vilka hon lindat ihop remsor av wellpapp som veke.
När kriget bröt ut började Gullvi Larsson först att skänka pengar.
– Så mycket jag hade, med den pension jag har. En kan inte göra allt, men alla kan göra något, säger hon och berättar att det var för en månad sedan som hon via sociala medier fick kontakt med Camilla Knekta i Visby.
Camilla och hennes man Staffan Gottberg hade innan kriget haft en regimkritisk ortodox präst från Ryssland som inneboende.
– När bomben small på natten den 24 februari vaknade jag och såg på telefonen vad som hänt. Det kändes fruktansvärt, säger hon.
Camilla Knekta berättar hur hon åkte upp till Stockholm och ryska ambassaden med brev till ambassadören, utan gensvar.
– Då fyllde jag deras brevlåda med solrosfrön, symbolen för Ukraina, och skrev en lapp och satte på staketet. Då blev jag bortförd av polisen, säger hon.
Tillbaka på Gotland började hon och Staffan att samla in kläder och packa i stora lådor, tillsammans med hygienartiklar och annat som behövdes i Ukraina.
– Man kunde skicka gratis med Postnord, vi har säkert skickat 60 paket, säger hon och berättar hur hemmet blivit mottagningscentral för andra givmilda gotlänningar som vill bidra.
En av dem är Gullvi Larsson, aktiv bowlingspelare i klubben Golden Girls.
– Putin bombar sönder landet, och all elektricitet. Då ska jag ge dem ljus och värme, det är min moteld, säger hon och berättar hur hon via sina kontakter har fått lov att ställa ut plastbackar i bowlinghallen i Stånga, på Uncle Joes och på Stora Coop i Visby.
I dem kan den som vill bidra lägga sina begagnade ljus och stumpar. Julhelgerna är den tid på året då vi gör av med mest ljus. I år kan det skänka soldaterna i skyttegravarna och civilbefolkningen i Ukraina både ljus och värme.
Volontärer i Ukraina och i Stockholm ska ta hand om ljusstumparna från ön. Av dem tillverkas enkla marschaller, av wellpapp i gamla plåtburkar.
– Jag kommer också att göra egna marschaller hemma, men det fattas plåtburkar, säger Gullvi Larsson.
Den här vintern kommer att bli lång och kall för den redan hårt prövade befolkningen i Ukraina. För Gullvi Larsson känns det bra att vara med och göra skillnad.
– Det är en tillfredsställelse att själv få göra något och inte bara sitta hemma och oja sig. Det är säkert fler som känner så, men inte vet hur. Om de kastar några ljusstumpar i våra plastbackar gör de skillnad – om de är många, säger hon.
Gullvi Larsson berättar om andra som också bidrar genom att köpa mängder med garn och sticka varma kläder till vintern.
– Min moster i Eksta är 85 plus och hon har stickat strumpor och vantar. Här gror inte gräset under fötterna, säger hon.
Från Visby domkyrkoförsamling fick insamlingen av ljusstumpar en rivstart i veckan, med kilovis i hinkar och kartonger. Nu hoppas de på gotlänningarnas bidrag under jul- och nyårshelgen. Insamlingen pågår hela januari och hjälporganisationer i Ukraina ber om mer.
– Om man letar efter stearin i andra länder, då kan man förstå hur armt och kallt det är där, säger Camilla Knekta.