Gotländska mammor tar till flaskan

Även om Socialstyrelsens siffror stämmer så är underlaget på Gotland litet, vilket statistiskt sett slår hårt mot ön. Tittar man på siffrorna bakom statistiken så är det i verkligheten så att många mammor ammar sina barn på ön.
Det konstaterar Charlotte Gyllensten, samordnande barnmorska vid Visby lasarett som samtidigt framhåller att amning och bröstmjölk av många olika skäl är bra och viktigt för både mor och barn.
491 barn födda 2001
I Socialstyrelsens underlag till amningsstatistiken för barn födda år 2001 har 491 barn födda på Gotland kunnat bedömas. Tabellerna visar att en vecka gamla ammades 431 av dem helt och 47 ammades delvis medan 13 inte ammades alls. Vid sex månaders ålder ammades 177 av dem helt, 200 delvis och 114 inte alls.
Antalet födslar per år på Gotland är jämförelsevis få och när det gäller amning betyder det att en minskning av amningen statistiskt sett kan tyckas betydande, men i verkligheten är siffrorna inte så negativa, säger Charlotte Gyllensten.
Skälen till att allt färre ammar sina barn är inte utredda, men kortare vårdtider, sämre amningsstöd liksom avsaknad av aktiv amningshjälp antas kunna ligga bakom valet att ge tillägg till eller ersätta amning.
Säkerhet och stöd saknas
Vi tror att med kortare vårdtider är det fler som inte hinner att få den säkerhet och det stöd som behövs för att känna tilltro till sig själv och till sin förmåga att nära sitt barn. Därför kanske man ger tillägg i onödan, säger Amningshjälpens ordförande.
Charlotte Gyllensten och Karin Lillo, barnmorskor vid Visby lasarett och engagerade i amningsstöd till nyblivna mammor, påpekar båda att kortare vårdtider inte är något som drabbar de gotländska ammorna som föder barn på Visby lasarett.
Här på BB gäller att mammorna får stanna kvar den tid som de och barnen behöver. På Gotland har vi inte krav på kortare vårdtider vid förlossning. Här avgörs vårdtiden individuellt.
Amningshjälp
I många av de län som visar på en minskad amningsstatistik för den ideella föreningen Amningshjälpen en tynande tillvaro. På Gotland finns inte ens någon aktiv Amningshjälpgrupp.
Trots att vi bedriver en kompletterande verksamhet till landstinget är det ett fåtal landsting som anser det värt att stödja Amningshjälpen. Norrbotten och Värmland hör till detta fåtal, konstaterar föreningens ordförande.
Amningshjälpen har sett över Socialstyrelsens siffror för barn som år 2001 ammades helt och som inte fick tillägg i någon form. Den riksgenomsnittliga minskningen vid en veckas ålder var 1,1 procentenheter. Detta samtidigt som minskningen var 6,7 procentenheter på Gotland där amningen har minskat mest vid sidan av Västernorrland, Jämtland och Malmö kommun.
Vid två månader minskade amningens riksgenomsnitt med 0,5 procentenheter medan minskningen på Gotland var 3,8 procentenheter. För fyra månader gamla barn var riksgenomsnittet år 2001 detsamma som året före, medan amningen på Gotland med 6,7 procentenheter minskade mest i riket.
Glädjande ökning
Vid sex månader ökade riksgenomsnittet för amning med 1,3 procentenheter, medan ökningen på Gotland var 1,2 procentenheter. Amningshjälpen noterar att ökningen av amningen vid denna ålder är glädjande eftersom det sedan 1996 har varit en ordentlig minskning av helamningen. En antagen orsak till minskningen är de glutenråd som då kom.
På Gotland har 491 barn födda år 2001 bedömts i Socialstyrelsens amningsstatistik. Av de gotlandsfödda barnen, i jämförelse med riket i övrigt, ammades en lägre procent av de en vecka gamla barnen på ön, en högre procent ammades delvis, de som inte ammades alls var också procentuellt sett högre på ön.
Vid två månaders ålder, i jämförelse med övriga Sverige, ammades en mindre procent av de gotländska barnen helt, medan en större procent ammades bara delvis och detsamma gällde de barn som inte ammades alls.
För fyra månader gamla barn visar statistiken att i jämförelse med hela riket så ammades en något högre procent av de gotländska barnen helt, procenten delvis ammade var också något högre medan de barn som inte ammades alls var procentuellt lägre på Gotland än riksgenomsnittet.
Amningsfrekvens 
Socialstyrelsen noterar att Sverige troligen ligger högst bland i-länderna i fråga om amningsfrekvens och då särskilt i åldersgruppen sex månader. Under den senare hälften av 1980-talet låg amningsnivån i Sverige på omkring 50 procent och den steg som högst till 74 procent för barn födda 1997. För barn födda 2001 hade nivån sänkts till 72 procent.
Internationellt sett ses amningsbenägenheten som en viktig hälsoindikator. Amningen uppfattas som både ett mål och ett medel och den används bland annat av WHO i redovisningen om hälsoläget. Socialstyrelsen, som verkar för att stimulera amning, påpekar vikten av att inte bara skydda, främja och stödja amningen under barnets första sex månader, utan även under de därefter följande månaderna. Sverige har nyligen också antagit rekommendationen om sex månaders amning.
Erfarenheterna visar att amningsbenägenheten påverkas av olika faktorer i samhället. Den kanske viktigaste faktorn är motivation att amma sitt barn, social stabilitet och möjlighet till stöd om amningen sviktar. Modesvängningar och marknadsföring av alternativ till amning bidrar också. Information och motivation är viktiga komponenter för att befrämja amning och här har såväl vistelse på BB som mödra- och barnhälsovården stor betydelse, sammanfattas i Socialstyrelsens amningsrapport.
Definitioner
Materialet till rapporten har samlats in vid ordinarie besök hos barnavårdscentralen då mamman har fått svara på frågan om vilken mat hon ger barnet. Uppgifterna har sedan förts in i barnhälsovårdsjournalen och journaluppgifterna om amning har sedan ställts samman på en särskild blankett till Socialstyrelsen.
Definitionen enbart ammade står för barn som bara har fått bröstmjölk, men som också kan ha fått smakportioner. Delvis ammade är barn som förutom bröstmjölk har fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade är barn som inte har fått bröstmjölk.