I mitten av december släppte statistiska centralbyrån (SCB) statistik över de olika länens bruttoregionprodukt, BRP, och den utveckling som skett under 2017. De flesta länen såg en ökning i sin BRP och det gjorde även Gotland. Men i rapporten gick det också att utläsa att Gotland är ett av de län där hushållens disponibla inkomst är lägst i hela landet. SCB själva beskriver begreppet som den summa pengar ett hushåll har kvar att spendera eller spara efter att skatten dragits av.
Greger Wahl arbetar på Swedbanks kontor i Visby och är en av de ekonomiska rådgivare som är verksamma på ön.
– De råd jag brukar ge till alla, oberoende av de ekonomiska förutsättningarna, är att planera framåt och försök att bygga upp en buffert. Jag tror att ju mindre marginaler ett hushåll har desto viktigare är det att man försöker undvika oförutsedda utgifter. Och att man ser till att ha en ordentlig buffert att använda då en oväntad kostnad är oundviklig, exempelvis när tvättmaskinen går sönder eller om någon i hushållet behöver tandvård.
År 2017 var rikssnittet för den disponibla inkomsten 214 000 kronor per person, en siffra som Stockholms och Hallands län var ensamma med att slå. Gotland, tillsammans med Blekinge och Västerbottens län missade rikssnittet med ungefär åtta procent vilket innebar att den disponibla inkomsten på Gotland per person under 2017 var 197 000 kronor.
– Skuldberget på Gotland ökar, antalet personer som är skuldsatta är färre än tidigare men summorna ökar ändå. Jag tror att en låg inkomst gör människor mer benägna att ta snabba lån som i slutändan kostar väldigt mycket och då låser fast hushållet i en ond cirkel, säger Åsa Lindström, skuldrådgivare på Region Gotland.
Och inte nog med att vi har minst marginaler efter skatt, under 2017 var de gotländska hushållen sämst i landet på att öka den disponibla inkomsten. Rikssnittet såg en ökning på 2,9 procent medan medeltalet på ön endast var 1,5 procent.
– Jag tror att det delvis handlar om att lönerna på Gotland är lägre än i resten av landet. En lösning är att göra det mer attraktivt att bo här för att locka höginkomsttagare att stanna kvar på ön samtidigt som fler arbetsföra personer flyttar hit. Det skulle kunna bidra till en ökning i lönerna, säger Åsa Lindström.