Gotländska politiker är mest utsatta

Hot och trakasserier mot politiker ökar och allra mest utsatta är politiker på Gotland. Förra året drabbades mer än varannan kvinna.

"För min del var 2018 mitt mest utsatta år", berättar Meit Fohlin (S). Hoten hade samband med att regionen ville stoppa nazisternas medverkan på Almedalsveckan. När det var som tuffast fick Meit Fohlin ha larm.

"För min del var 2018 mitt mest utsatta år", berättar Meit Fohlin (S). Hoten hade samband med att regionen ville stoppa nazisternas medverkan på Almedalsveckan. När det var som tuffast fick Meit Fohlin ha larm.

Foto: Hanna Mi Jakobson

Gotland2019-11-08 11:00

Brottsförebyggande rådet, Brå, har under flera år bett alla förtroendevalda i riksdagen,  kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige att berätta om de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt förtroendeuppdrag. Resultatet som presenterades i onsdags är nedslående: Under valåret 2018 utsattes 30 procent av de svenska politikerna för sådana händelser. 

Politiker i storstäder är mer utsatta än politiker på landsbygd, men Gotland avviker från mönstret: Här uppger 41,7 procent av politikerna att de var utsatta för något under valåret 2018 – och det är den högsta andelen i hela landet. 

Kvinnor är generellt något mer utsatta än män, men på Gotland blir den skillnaden extremt tydlig: Här har mer än varannan kvinna (52,6 procent) drabbats, medan en tredjedel av männen (34,5 procent) har råkat illa ut.

Meit Fohlin (S) var ordförande för regionstyrelsen fram till valet 2018 och hon har aldrig varit med om ett tuffare år:

– För min del var 2018 mitt mest utsatta år. Det som blev väldigt jobbigt var frågan om NMR:s medverkan i Almedalen och vi var många som blev utsatta den sommaren. Jag fick ha larm och hade avstämning med polisen varje morgon under Almedalsveckan, berättar hon. 

Men det är inte bara nazister som ger sig på gotländska politikerna. Meit Fohlin gissar att angreppen beror på att lokalpolitikerna blir kända namn på Gotland. Bara för några dagar blev hon uppringd av en man som vräkte ur sig hemska saker. Hon kopplar det angreppet till att hon gjort inlägg i en debatt på sociala medier.

– Det blir ett stort demokratiskt problem om vi har förtroendevalda som inte vågar säga vad de tänker och tycker, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Brå konstaterar att många politiker undviker att uttala sig om rasism, hbtq-frågor och feminism, men också vård- och skolfrågor kan dra igång hotfulla tonlägen. I alla fall om det handlar om nedläggningar.

Anna Gavell Frenzel konstaterar också att det är vanligare att politiker som har utsatts för hot, våld eller trakasserier lämnar sina uppdrag.  

Meit Fohlin har aldrig funderat på att hoppa av, men fjolårets påhopp från NMR  fick ändå konsekvenser:

– Jag följde polisens råd och tänkte på hur jag uttryckte mig. Men det är konstigt när det blir så. Då blir det en röst som tystas, konstaterar Meit Fohlin.

Fyra av tio gotländska politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld under förra året.
Fyra av tio gotländska politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld under förra året.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!