Jonas Fohlin, som växte upp på Gotland men numera bor i Stockholm, började arbeta med programserien för drygt 20 år sedan.
Så här års brukar ungefär en miljon tittare slå sig ner för att minnas Sverige så som det var för 50 år sedan. I senaste upplagan, som sänds i linjär tv den 2 januari och på Svt Play från den 29 december, har man kommit fram till 1975 – året då Saigons fall satte punkt Vietnamkriget, Röda armé-fraktionen ockuperade västtyska ambassaden i Stockholm och bältestvång infördes för svenskar bakom ratten.
I vanlig ordning har programmakarna – Eva Tillberg och gotlänningen Jonas Fohlin – intervjuat några av ögonvittnena som hamnade i händelsernas mitt när historia skrevs.
I den skaran återfinns gotlänningen Göran Storm, en av poliserna som kallades till västtyska ambassaden 24 april för 50 år sedan.
Väl på plats mötte han poliskollegorna som precis hade forslat ut den av terroristerna avrättade militärattachén Andreas von Mirbach från ambassadbyggnaden.
Göran Storm är numera pensionär, men som polis fick han uppleva två av 70-talets största händelser i landet: Norrmalmstorgsdramat och ockupationen av västtyska ambassaden.
Ockupationen av västtyska ambassaden kulminerade när en trotylladdning inne på ambassaden detonerade, troligtvis av misstag.
– Kollegorna var rätt knäckta efter att de hämtat honom. De såg hur terroristerna stod där, med vapen i hand, berättar han i programmet.
Och Göran Storm är alltså inte den enda gotländska sagesmannen som hörs i programmet. Medverkar gör även konstnären Channa Bankier, som intervjuas om demonstrationerna mot kriget i Vietnam och konfliktens slut 1975.
– Det var en oerhört bred rörelse med många som engagerade sig mot USA och kriget. Så när den sista helikoptern lyfte från Saigon kände man bara: Äntligen, äntligen, äntligen, säger hon i ”Året var 1975”.
Helikoptrarna som användes för att evakuera Vietnam när Saigon intogs har kommit att bli sinnebilden för krigets slut.
Det året blev även slutet för USA:s och Sovjetunionens så kallade rymdkapplöpning. För att symboliskt markera de upptinade relationerna skedde en dockning mellan två av stormakternas rymdfarkoster, vilket avslutades med ett handslag. Händelsen bevakades av journalisten Claes Thorson, som programmakarna intervjuat i dennes sommarhus i Stånga.
– Det var ju ett gigantiskt pr-projekt där man ville visa att USA och Sovjetunionen kunde arbeta tillsammans på vissa områden, trots kalla kriget, säger han där.
Sommargotlänningen Claes Thorson var reporter på Aktuellt åren 1972–1979.
Valerij Kubasov signerar Sojuz-19 sedan han och Aleksej Leonov, till höger, landat 21 juli 1975, efter att ha genomfört den första dockningen mellan amerikanska och sovjetiska rymdfarkoster i rymden.
I programmet förekommer även ett bildsvep där dåtidens Visby visas upp och en intervju med gotlänningen Bosse Carlgren om när han skrev texter till Agnetha Fältskogs skiva ”11 kvinnor i ett hus”.