Gotländska elever har inte mycket att välja på i matsalen

Skolmatens Vänner har låtit ett företag ringa runt till kostcheferna i landets samtliga kommuner för att undersöka hur det är med valfriheten i skolrestaurangen.
Det visade sig att i hälften av landets kommuner erbjuds eleverna minst två lagade rätter till skollunchen. En majoritet av kommunerna som erbjuder sina elever flera lagade rätter gör det också varje skoldag och inte bara ett par dagar i veckan.
Enligt Skolmatens Vänner är valmöjligheten kring skolmaten något som står högt på eleverna önskelistor. Ett annat önskemål är bra salladsbord. Skolmatens Vänner framhåller att livsmedelsverket rekommenderar minst fem olika sorters grönsaker på salladsbordet. Undersökningen visar att salladsbord finns i stort sett på alla grundskolor i landet men bara hälften (46 procent) uppfyller livsmedelsverkets rekommendationer.
<span class=MR>Gotland i botten</span>
Gotland hamnade mycket dåligt i undersökningen. När det gäller minst två lagade rätter finns detta i 33 procent av skolorna här. Bäst i landet är Södermanland där man erbjuder det här i 86 procent av skolorna.
Enligt Inger Göthberg, kostchef vid barn- och utbildningsförvaltningen på Gotland, beror den låga gotländska procentsatsen på att det är så stor andel av de gotländska skolorna som inte lagar maten själva. Maten fraktas dit från ett kök och om det ska vara två rätter är det mycket svårt för personalen att beräkna hur mycket det kommer att gå åt.
Inger Göthberg påpekar att det finns tillfällen då man erbjuder två lagade maträtter, ett sådant tillfälle är när blodkorv står på menyn.
Annichen Kringstad, Skolmatens Vänner, säger att skolorna överlag har satsat mycket mera pengar på skolmaten under de senaste åren men att det kärva ekonomiska läget för med sig att vissa kommuner inte når upp till den här normen.
Enligt Inger Göthberg har man inte satsat några extra pengar på skolmaten i Gotlands kommun under de senaste åren utan endast haft den sedvanliga uppräkningen med några få procent varje år. Hon skulle gärna se att politikerna avsatte mer pengar till maten.
Inger Göthberg påpekar också att skollunchen endast ska utgöra en tredjedel av dagsbehovet. Det är meningen att eleverna ska äta en bra frukost, mellanmål samt en ordentlig middag på kvällen. Det kan vara så att vissa elever slarvar med det här när de ska äta hemma.
När det gäller salladsbord med fem olika grönsaker så tycker Inger Göthberg att det är alldeles för många olika sorter, att det blir mycket dyrt. Många skolor på Gotland har salladsbord, dock inte med fem olika sorter.
Annichen Kringstad påpekar att med valmöjligheten så ökar chansen att eleverna verkligen äter skolmat. De yngsta eleverna upp till klass 6 går så gott som samtliga till skolans matsal för att äta. Det är högre upp i åldrarna som det blir problem. Det är allt vanligare att de äldre eleverna uteblir från skolmåltiden.