Gotländskt kunnande väcker liv i Birka
Målet är att skapa en ny storhetstid för vikingastaden på ön som nu är ett världsarv i Mälaren. Det görs möjligt tack vare ett samarbetsprojekt med fokus på starka upplevelser och aktiviteter i levandegjorda miljöer.
Just nu byggs de fyra första rekonstruerade vikingatida byggnaderna på Birka. Tanken är att återskapa ett helt stadskvarter med hus, gator och bryggor. Sakkunskapen, liksom virket, hämtas från Gotland.
I veckan som gick gavs en offentlig glimt av satsningen på Birka. På plats bland många engagerade var snickarmästare Magnus Sjöholm från Flors snickeri på Gotland, Dan Carlsson, biträdande professor och vikingaexpert från Högskolan på Gotland och Henrik Larsson, kursansvarig vid Högskolan på Gotland.
- Här krävs kunskap, erfarenhet och fingertoppskänsla. Vi har fynd från arkeologiska utgrävningar och har hittat stolphål och härdar, men inga väggar och inga tak. När vi nu gör rekonstruktioner av vikingatidens hus, då lär vi oss bakvägen genom att pröva teorin i praktiken, säger Dan Carlsson.
Vid Högskolan startar till hösten inte bara en utan två nya utbildningar om 40 poäng med inriktning på historiska byggtekniker. Den ena, med inriktning på vikingatida byggnader, har undervisningen förlagd till Skansen under vintern och till Birka under våren. Den andra, med fokus på nordsvenskt timmerbyggande, är en timmermansutbildning som ges på Stenegård i Järvsö.
- Kursen i historiska tekniker med inriktning på vikingatida byggnader är en utbildning med både teori och praktik. Stora delar är tillämpande moment då kunskap utvecklas genom praktiskt arbete som sker inför publik i offentliga miljöer. Det är utbildningar som stärker Högskolan på Gotlands profil inom byggnadsvård, förklarar Henrik Larsson.
I kursen medverkar Dan Carlsson som är en av landets främsta experter på vikingatida boplatser. Huvudlärare för de praktiska momenten blir snickarmästare Magnus Sjöholm med stor kunskap om förhistoriska byggnadskonstruktioner och erfarenhet av rekonstruktionsarbete från Eketorp och Skäftekärr på Öland, Stavgard på Gotland och Birka. Han forskar också om verktyg och förhistorisk samt tidigmedeltida bearbetning av trä.
Högskolans satsning på utbildning i historiska byggnadstekniker är alltså en del i projektet Birka. Nu byggs de två första av fyra hus med tillhörande tomter, gatunät och bryggor, som ska stå klara till sommaren. Husen är rekonstruerade från fynd gjorda vid arkeologiska utgrävningar av Björn Ambrosiani vid Riksantikvarieämbetets Birkaprojekt. Tillsammans med Magnus Sjöholm har han tagit fram modeller och ritningar som ligger till grund för husen som byggs av gotländsk furu och i bulhusteknik
- Hantverkarna använder likadana verktyg och samma tekniker som de innevånarna på Birka använde. Men vi placerar inte husen där vikingatidens människorna bodde utan vi bygger oss ner i ett område som var sjöbotten på vikingatiden. Här ska vi gestalta det sena 800-talet och 900-talet och använder då det bästa virket, gotländsk furu, till husen och ek till bryggorna, berättar Magnus Sjöholm.
Vi är på Birka och står på 1300-talets steniga strand. Där ska fyra tomter bebyggas med trähus med jordgrävda stolphål och syll. Det första huset ska ha lerklinade väggar och tak av flätade hasselkäppar medan det andra blir ett bulhus, byggt i tekniken som kallas skiftesverk på fastlandet.
- Vi lägger pussel med historien och ägnar oss åt ett detektivarbete med fynden. Med dagens ögon dyker vi ner i vikingatiden med arkeologins hjälp och testar material, redskap och tekniker, säger Magnus Sjöholm.
Bakgrunden till satsningen på världsarvet Birka är en samverkan mellan Högskolan på Gotland, Riksantikvarieämbetet, Strömma kanalbolaget och Ekerö kommun. En referensgrupp med representanter för dessa har tillsammans med arkeologer och Magnus Sjöholm diskuterat möjligheterna att profilera Björkö som besöksmål.
- I en rapport visas att besökarna har förväntningar på Birka och efterfrågar aktivitet, forskning och rekonstruerade miljöer. Utan aktivitet, ingen attraktivitet är ledorden bakom satsningen för att levandegöra vikingatiden på Birka och Hovgården. Tanken är att stärka upplevelsen vare sig besökaren är intresserad av historia, på utflykt, på skolresa eller på konferens med jobbet, säger Jan Larsén, vd vid Strömma turism och sjöfart.
Tillsammans med bland andra Lennart Ljungblom, kulturnämndens ordförande i Ekerö kommun och Per-Magnus Nilsson, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, pekar han på rapporten om Birka med en utvecklingsplan med fyra perspektiv i målsättning.
- Vi arbetar gemensamt för att profilera Birka för att på olika sätt lyfta fram vikingatemat och erbjuda starka upplevelser. Fokus är att både skydda och utveckla världsarvet Birka som besöksmål, utflyktsmål, aktivitetsmål och utbildningsmål med hjälp av forskning, näringsliv och kommun i samverkan.
De arkeologiska undersökningarna på dagens Björkö berättar om stadssamhället Birka med fullt av folk, människor i vardag och fest, medköpmän, krigare och hantverkare. Frågan om varför Birka befolkades från 700-talet, och varför staden övergavs mot slutet av 900-talet är ännu obesvarad.
- Vi vet att Birka var en aktiv handels- och hantverksstad. Under den äldre perioden, fram till mitten av 800-talet, var handeln helt riktad mot sydväst och Birka var då slutpunkt för den stora handelstraden från Rhenområdet. Därefter vänder handelsförbindelserna mot öst med Ryssland och det arabiska området, konstaterar arkeologen Björn Ambrosiani.
När det gäller hantverk visar fynden på ett omfattande bronsgjuteri med verkstäder. Faktum är, säger Björn Ambrosiani som lett 1990-talets stora utgrävningar i Birkas stadsområde och som nu forskar på materialet, att det på Birka finns formar till alla de typer av bronsföremål som vi hittar i hela Mälarområdet.
När nu vikingatiden rekonstrueras på Birka, då sker det mot bakgrund av arkeologiska utgrävningar och forskning men med blicken riktad mot upplevelser och aktiviteter för dagens besökare, lägerskolor, kurser, publika hantverksaktiviteter och företagsevenemang.
Så jobbar vi med nyheter