"En möjlighet till att rädda fler liv”, säger polisen Malin Lindell om elchockvapen (ECV).
I februari blev Västernorrland första länet att införa elchockvapen (ECV) för sina poliser. Gotland är inte långt efter, just nu utbildas samtliga poliser i yttre tjänst på ön samt en del av den operativa avdelningen.
Malin Lindell, förundersökningsledare och förhandlare, blev nyligen färdig med sin utbildning.
– Inför hade jag en del funderingar, som vem man ska använda det här på och i vilka situationer. I takt med utbildningen där man får till sig mycket teori och många praktiska övningar så inser man fördelarna med ECV.
Hon fortsätter:
– Vi fick kunskap kring de medicinska riskerna och jag känner en trygghet i vilka situationer som det lämpar sig, säger hon om den tre dagar långa utbildningen.
Alla poliser får inte ett personligt tilldelat elchockvapen men varje patrull eller grupp ska ha minst ett med sig ut i tjänstgöring i yttre tjänst.
– Vi har ju flera olika redskap i arbetet där alla har sin funktion. Och ECV i sig har egentligen tre olika steg. Det första är den avskräckande, dämpande, effekten. Att man talar om att man har ett elchockvapen, vilket vi alltid gör, säger Rickard Hägbom, utbildare i det nya vapnet, till vardags placerad vid ingripandeverksamheten hos Gotlandspolisen.
Om så krävs blir nästa steg att aktivera det som kallas för en varningsbåge. En slags föraning om vad som är på väg – och det är här som de flesta personer brukar ge upp, enligt poliserna.
Andreas Kruse, polis i ingripandeverksamheten samt utbildare, säger att elchockvapnet är efterlängtat. "Det fyller glappet mellan min pepparsprej och mitt vapen".
Införandet av ECV i Sverige har föregåtts av en försöksverksamhet åren 2018-2019. Arbetet har utvärderats bland annat genom en enkät som besvarats av två grupper av poliser; en grupp som ingick i försöksverksamheten med ECV samt en kontrollgrupp poliser som inte gjorde det. Slutsatsen i undersökningen är bland annat att ECV upplevs kunna rädda liv, minska skador på polis och motpart, samt förbättra arbetsmiljön för poliser.
Rickard Hägbom förklarar att det först och främst handlar om att undvika situationer där polisen måste kämpa mot personer som riskerar att då göra sig illa, eller/och att den enskilde polisen skadar sig.
– Det är i ett sådant läge som varningsbågen är användbar, säger han.
Öns poliser i yttre tjänst utbildas just nu i det nya elchockvapnet som ska införas i hela landet. ”Det gör ont”, säger polisens utbildare Andreas Kruse, om effekten av vapnet om det måste användas.
Ifall vapnet måste användas fullt ut, ska det ske med minsta möjliga skada för den som träffas. Enligt utbildaren Rickard Hägbom finns det alltid är en risk med ECV-användning – som med alla slag vapen, eller redskap, som polisen använder sig av.
– Exempelvis så kan en batong orsaka mycket mer skada och lidande. Men det är viktigt att man vet när man inte kan använda ECV, exempelvis om en person riskerar att skada sig av fallet.
Om vapnet måste användas fullt ut hamnar den som träffats i vad som heter neuromuskulär inkapacitering.
– Det blir som en slags kramp i alla muskler i kroppen. Man blir handlingsförlamad för stunden och faller omkull, förklarar Malin Lindell.
I hennes arbete ger den livräddande effekten av ECV en extra dimension eftersom hon möter personer som främst är i färd med att skada sig själva.
– In i det längsta så väljer vi kommunikation som verktyg men när vi av olika skäl inte når fram så kan elchockvapnet vara en sista utväg till att rädda ett liv, säger Malin Lindell.