2003: Henrik Jakobsson med bland de första hemodlade tobaksbladen i den lilla lokalen i gamla kycklingslakteriet i Visby.
Mycket av Gotlandssnus historia har redan berättats, även om en del nya uppgifter kommer fram i boken "En affärsresa i snus – Från köket till finrummet", skriven av författaren Lars-Erik Litsfeldt.
Sagan om Gotlandssnus inleddes år 2000 när Henrik Jakobsson började experimentera med att tillverka snus hemma i köksugnen med egenodlade tobaksblad. När hans arbetsgivare Flextronics monterade ner verksamheten i Visby såg han sig om efter en ny sysselsättning. Henrik visste att han ville starta en tillverkning av något.
– Det blev en motreaktion mot det Flextronics gjorde, att lägga ut produktionen till låglöneländer. Det gav mig en revanschlusta, jag ville bevisa att det gick att ha en tillverkningsindustri på Gotland, säger han.
År 2000 tyckte Henrik inte att utbudet av snus i butikerna var det roligaste. Han tänkte därför att det borde finnas chans till innovation och nytänkande. Målet blev ett gotländskt premiumsnus.
– Affärsidén från dag ett var att det fattades något på marknaden och att det skulle finnas ett innehåll i produkten som gav en upplevelse, och spännande smaker på snuset.
Han fortsatte sitt experimenterande och skaffade en liten lokal i det gamla kycklingslakteriet på Merkuriusgatan i Visby. För att få ihop ekonomin tvingades Henrik dubbeljobba på ett annat företag, och det var där han träffade Niclas Johansson, som 2004 också blev delägare.
– När jag sa att jag skulle gå med i den här rörelsen tyckte hela min omgivning att jag var helt dum i huvudet. Snusbranschen i sig och den lokalen på 19 kvadratmeter med bara hushållsmaskiner som utrustning. Men det har ändå varit en helt fantastisk resa sedan dess, säger Niclas.
Även om han haft en minst lika viktig roll i bolaget har han i alla år skjutit över den mediala biten på Henrik, som fått bli bolagets ansikte utåt.
2010: Henrik Jakobsson och Niclas Johansson lastar snus i sockerbruket i Roma.
I boken beskriver Lars-Erik Litsfeldt både de goda och svåra tiderna. För Gotlandssnus verksamhet var inte alltid en dans på rosor.
– Vi försöker inte försköna historien, utan berättar även de tunga bitarna. Gotlandssnus har verkligen inte varit Willy Wonkas chokladfabrik, säger Henrik.
Förutom de roliga dagarna kämpade bolaget också både med ekonomiska svårigheter och alla de regleringar kring snus som kommit de sista två decennierna.
Både Niclas och Henrik beskrivs som två utpräglade analytiker i sin personlighet – ytterst noggranna i sina drag och sällsynt listiga i att se vad som väntar framåt, bakom knuten.
– Det är ett strukturellt tankesätt vi hela tiden gått med, att lämna det vi står i nu och försöka se vad som händer i framtiden om vi gör ett visst drag, förklarar Henrik.
Gotlandssnus lokaler finns sedan 2005 i Roma i det gamla sockerbruket. Där räknar Swedish Match med att i år nyanställa 15 personer.
De första åren var det bara lössnus som producerades. 2005 flyttade tillverkningen till gamla sockerbruket i Roma. Då kunde man också göra den viktiga investeringen med en påssnusmaskin till en kostnad av 2,2 miljoner kronor.
Snuset sålde, men lönsamheten var inte den bästa. Risken för konkurs var överhängande, men kunde undvikas när norska snusföretaget Taboca mellan 2006 och 2009 köpte alla maskiner och på ett tidsbegränsat avtal tillverkade både sina egna och Gotlandssnus produkter i Roma. Niclas och Henrik köpte sig lite arbetsro, kunde planera framåt och köpte efter perioden tillbaka maskinerna.
Det började gå bättre. Från Roma började snuset gå på export. Men att tillverka och sälja prillorna blev alltmer invecklat med bland annat nya EU-regler att förhålla sig till. Så tanken föddes redan tidigt hos analytikerna Henrik och Niclas:
– Vi började inse att vi som gotländskt bolag kommer få problem i framtiden. Vi behöver någon stor spelare som kan hjälpa oss, eftersom målet alltid är tillväxt och att vi blir stora på Gotland.
Det behövdes någon med större muskler både för att klara av all byråkrati och för att hänga med i de snabba svängarna för branschen.
Gotlandssnus grundare Henrik Jakobsson och Niclas Johansson fick det ekonomiskt betydligt bättre efter att ha sålt en majoritet av Gotlandssnus till Swedish Match. Bakom dem syns det gamla kycklingslakteriet i Visby där tillverkningen en gång startade.
Henrik och Niclas hade redan träffat snusjätten Swedish Match på mässor. Så plötsligt en dag i juni 2018 fick Henrik ett samtal från dess vd, som ville få till ett möte.
Gotlandssnus hade redan då långt gångna planer med en annan aktör, som man dock avbröt eftersom Swedish Match ansågs vara drömmen.
Henrik och Niclas hade en tydlig kravlista om ett förvärv skulle göras. Gotlandssnus skulle vara en självständig del av Swedish Match men ha koncernens resurser för att kunna genomföra sina idéer, utan att vara alltför övervakade av Swedish Match.
– Vi var fullständigt överens, de ville ha en snabb och flexibel spelare som skulle fortsätta på den väg vi gått, men ville också stödja oss både ekonomiskt och med expertis. Så känslan var lite "oj, vad bra då", säger Henrik.
Swedish Match såg framåt, kapaciteten skulle ökas och redan ett halvår efter köpet skulle tio nya personer ha anställts.
För Gotlandssnus betalade Swedish Match 283 miljoner kronor. Henrik Jakobsson, Niclas Johansson och tre delägare till delade på köpeskillingen utifrån deras innehav, som de inte närmare vill precisera.
Många var dock kritiska och trodde att Gotlandssnus skulle läggas ner och alla bli av med jobbet. I boken berättas om att det var personal i Roma som grät öppet, och att snacket gick om att Niclas och Henrik nu "skulle dra därifrån med pengarna".
Så var det dock knappast, menar Henrik. Han fick knappt chansen att förklara att, som han säger, hela affären gick ut på att säkra bolaget på Gotland och få det att växa ytterligare.
– Ingen trodde att affären gjordes för att säkra jobben. Egentligen alla, på alla nivåer, trodde att "nu flyttar allt från ön", jag blev förvånad över att folk inte hade bättre förståelse än så. Men det är kanske en gammal kultur som lever kvar, att vi varit vana vid nedläggningar på Gotland.
Gotlandssnus grundare Henrik Jakobsson och Niclas Johansson fick det ekonomiskt betydligt bättre efter att ha sålt en majoritet av Gotlandssnus till Swedish Match. Bakom dem syns det gamla kycklingslakteriet i Visby där tillverkningen en gång startade.
Både Henrik och Niclas ville vara kvar i bolaget, i dag äger de några procent var av Gotlandssnus och har platser i styrelsen. Niclas bad till och med om att få en anti-spark-klausul så att han garanterat inte skulle kunna petas av Swedish Match, står det i boken.
Men hur har ert liv förändrats, ni måste ju ha blivit mångmiljonärer?
– Arbetsmässigt jobbar jag mer än 100 procent på Gotlandssnus. Och ekonomiskt, jag tycker den här klyschan är bra: Pengar kan inte skapa lycka, men det underlättar, säger Niclas.
Henrik har också fått det bättre. Han valde att lämna vd-posten för bolaget, men är ännu kvar som vice vd.
– Jag stödjer nye vd:n Lars Hansson och hjälper till med både affärer, fastighetsutveckling och produktutveckling. Men man är inte lika aktiv dygnet runt längre, och kan ägna sig åt andra saker när man kommer hem från Roma. Det gör det lättare med en trygg ekonomi, så är det.