Det krympande Landsbygdsprogrammet kan drabba Gutefåret och andra gamla husdjursraser hårt.
– Det här slår undan benen på oss, säger Anders Lekander, aktiv bevarare av hotade husdjursraser på Gotland.
Tillsammans med Björn Hjemquist sitter han med i Jordbruksverkets referensgrupp för husdjursgenetiska resurser. De båda vädjar nu i ett brev till landsbygdsminister Eskil Erlandssson att inte minska eller helt ta bort stödet till hotade raser. I samband med att Landsbygdsprogrammet inför nästa år innehåller mindre pengar finns förslag på att minska eller slopa stödet.
Drabbas hårdast
Gutefåret är den ras på Gotland som kan drabbas hårdast. Rasen är i dagsläget inte utrotningshotad men kan snabbt bli, menar Anders Lekander.
– De växer inte till lika fort och det är svårt att få ett bra pris när man slaktar djuret.
De som håller Gutefår gör det för att hjälpa till att bevara rasen och för att hålla betesmarker öppna. Utan ekonomiskt stöd tror Anders Lekander att många kan tvingas göra sig av med rasen.
Genom Landsbygdsprogrammet kan man också söka projektpengar för att hålla Gotlandsruss, Gotlandshöns och Gotlandskaniner. Förslaget innebär att även de projektpengarna stryps. Det rör sig inte om lika stora pengar men även här kan förslaget göra att färre vill hålla sådana raser, befarar Anders Lekander.
Oviktigt?
I brevet skriver de bland annat att "Vi ser med mycket stor oro och förvåning på detta. Signalerna från Landsbygdsdepartementet
och dess minister, kan inte tydas på annat sätt, än att man anser bevarandet av de svenska husdjursraserna som oviktigt och att Sveriges ansvar genom den internationella överenskommelsen intet värd."