Gotlänningar hälsades välkomna till skånskt projekt med framtidsgrödor

Den gotländska företaget NUC Gutaland med Mats Hedström och Rune Kahlbom som frontfigurer har tidigare etablerat kontakt med den skånska Växtfabriken. Kontakterna kom i och med seminariet i går att omfatta en något större krets i och med att ett antal företrädare för gotländskt samhälle och näringsliv var inbjudna.
Inledningsvis kan sägas att en av de utvecklingsfrågor som NUC Gutaland driver och som lett till kontakter med Växtfabriken är det omtalade projektet att använda socker som halkbekämpning på vägarna. Det handlar då om ett sockerbetspulver som tagits fram i Slite, ett pulver som enkelt uttryckt skapas genom att man tar bort vattnet ur sockerbetan.
I samarbete med Vägverket Produktion pågår nu tester i Mariestad och man har då använt en blandning av sockerbetspulver och salt. Sockret förhindrar intill en viss gräns frysning och saltet gör att den is som vid lägre temperaturer trots allt uppstår bringas att smälta.
Rune Kahlbom kunde berätta att en rapport om de nu genomförda försöken kommer att publiceras om ett par veckor. Han framhöll att försöken hittills gått bra, men att det finns många frågeställningar kvar att besvara.
Men det finns en god möjlighet att sockerbetspulvret på sikt kan bli en viktig sak för halkbekämpningen och att man så småningom kan få ner saltanvändningen högst väsentligt.
Växtfabriken leds av professor Leif Bülow, som berättade om de tankar som lett fram till igångsättning av projektet. Det man vet är att jordbruket producerar livsmedel i en större omfattning än som konsumeras. åtminstone i vår del av världen. Samtidigt vet man att oljan är en resurs som inte är oändlig. Oljan kommer att ta slut. Behovet av energi måste tillfredsställas med något alternativ och då är odling ett självklart val.
Det finns också andra områden där odling är nyckeln till en hållbar produktion. Det kan gälla att skaffa råvara till bioplaster, framställning av olika oljor och hälosrelaterade produkter.
Med mera.
Tanken är att skapandet av det nya måste ske i samverkan mellan näringslivet, samhället och forskningen.
<span class=MR>Industribeta</span>
Vilka grödor är det då som är tänkbara i ett framtidsscenario.
Sockerbetan representerar kanske inte framtiden, men där har vi redan exempel på en alternativ användning.
Mats Levall från Syngenta Seeds AB i Landskrona kunde berätta om att framtagningen av industribetan pågår. Om några år finns den sannolikt.
En annan gröda som kommer att odlas i en liten skala på Gotland i år är industrihampa. Bengt Svennerstedt från SLU i Alnarp kunde berätta mycket om denna grödas möjligheter. Fibrer av hampa kommer att kunna användas i bilindustrin, byggindustrin, i förpackningar, i möbler och i textilier.
Den stora potentialen finns inom byggmarknaden, sa Bengt Svennerstedt.
Men man kan också använda hampan för tillverkning av papper, tapeter, man kan använda hampoljan i många olika sammanhang.
I många fall handlar det om att ersätta produkter som redan finns och då har man att konkurrera med en etablerad prisbild. Men det finns också möjligheten att skapa helt nya produkter. Det är kanske där de stora pengarna finns.
Bengt Svennerstedt kunde berätta att man redan i år kommer att använda ett mobilt fiberberedningsverk i Skåne, en upplysning som säkerligen är intressant för gotländska odlare.
<span class=MR>Hemlig avslutning</span>
Det kan också bli odlingar av echinacea, johannisört, arnica, ögontröst och rosenrot för att ta några exmpel från sådant som kan inordnas under medicinalväxer och hälosrelaterade produkter. Det är en stor bransch och en expanderande bransch. De flesta preparat som finns på marknaden i Sverige är importerade. Här finns en klart intressant marknad.
Växtfabriken skall vara en plattform och en mötesplats för olika intressenter. Tack vare att Gotland tillhör växtzon 1 så är mötesplatsen även tillgänglig för gotlänningar.
Seminariet i Slite avslutades med en del som var hemlig så till vida att GA:s utsända inte fick vara med.