Gotlänningar kan mista återvinning

Gotlands kommun började hantera återvunnet material redan 1989, och i nuläget är kommunen den entreprenör som förpackningsindustrin köper in för att ta hand om material som ska återvinnas.

Avtalet
Det avtalet innebär att gotlänningarna kan lämna sitt papper utanför sin grind och att kommunen hämtar upp det, samt att man på de återvinningsstationer som finns kan lämna in sorterat papper, plast, metall och brännbart.
Förpackningsindustrin har, genom producentansvaret, en skyldighet att ta hand om de material den producerar, och för att sköta den tjänsten får Gotlands kommun i nuläget runt fyra miljoner kronor årligen.

Motbud
- Vi går inte med vinst, men det kostar oss så mycket att sköta uppdraget, säger Kjell Skalberg (c), ordförande i tekniska nämnden.
När kommunen nyligen i vanlig ordning skickade in sitt anbud för att få fortsätta sköta uppdraget, fick man bara ett motbud i retur.
- Vi måste få in de fyra miljonerna, men de gav tillbaka ett väsentligt lägre bud, säger Bertil Klintbom - utan att gå in på exakta siffror - som sedan returnerat budet igen.

Bästa länet
Om inte förpackningsindustrin går med på budet, finns risken att gotlänningarna mister den service som i nuläget gör ön till ett av de bättre länen i Sverige sett i återvinningshänseende.
- Vi ligger väldigt högt när det gäller insamlingsvolym per capita, och det är tråkigt att få sådana här signaler när vi är så bra på återvinning, menar Skalberg.
Om förhandlingarna mellan förpackningsindustrin och Gotlands kommun strandar, kan förpackningsindustrin komma undan sitt producentansvar genom att helt enkelt placera ut ett antal containrar på ön och låta gotlänningarna lämna sitt återvinningsbara avfall där.
- Jag tycker de har en dålig moral när de aktivt medverkar till att pappersåtervinnningen kommer att minska, säger Kjell Skalberg.
Under 1989 lämnade gotlänningarna in 1 235 ton till återvinning. 2007 hade siffran stigit till 9 958 ton.