Sjuåringar får i snitt 20 kronor i veckopeng. Vid tio till elva års ålder går de flesta föräldrar över till månadspeng. En tolvåring får i dag 200 kronor i månadspeng.
När veckopengens dag firas under lördagen visar en undersökning som Kantar-Sifo gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna att traditionen starkt lever vidare. Detta trots hushållens försämrade köpkraft.
– Föräldrar har goda erfarenheter av att själva få en veckopeng. De vet av egen erfarenhet att det lär barn att hushålla med begränsade resurser och att förstå pengars värde, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.
Undersökningen visar att flickor får något mer än pojkar, och att skillnaden är störst vid 15 års ålder. Då får flickor i genomsnitt 600 kronor i månadspeng och pojkar 400 kronor. Sjuåringar får i snitt 20 kronor i veckopeng. En tolvåring får enligt undersökningen oftare månadspeng, och då i genomsnitt 200 kronor.
Mammor ger generellt mer pengar till barnen än vad papporna gör. Mammorna ger också oftare extrapengar när deras barn ber om mer.
Men drygt 40 procent av föräldrarna ger inte sina barn mer, om veckopengen är slut.
I åldern 11 till 15 år får flickor i genomsnitt 250 kronor extra i månaden – utöver ordinarie månadspeng. Pojkar i samma ålder får i genomsnitt 130 kronor extra per månad.
Att lära barnen att planera sina köp efter den veckopeng de får, menar Arturo Arques, är en del av uppfostran.
– Det är viktigt att lära barnen att ett nej är ett nej. När pengarna är slut så är de slut. Pappa eller mamma är inga levande bankomater eller swishmaskiner som delar ut pengar som om de växte som svampar ur jorden, säger han.
I dag finns många olika sätt att hantera veckopengen på. Swish tycker många är en smidig lösning.
Undersökningen visar att föräldrarnas egen inkomst har mindre betydelse för hur mycket pengar deras barn får. Det finns också skillnader i landet, om än relativt små, för hur ofta och hur mycket pengar föräldrar ger sina barn. Föräldrar i Malmö ger oftare veckopeng, medan de i övre Norrland mer sällan ger barnen pengar.
Allra hårdast att hålla i plånboken är gotländska föräldrar, tillsammans med målsmän i Småland och på Öland, med ungefär 25 procent mindre i veckopeng än riket i övrigt.
– Föräldrar verkar ha en gemensam syn på vad som är en rimlig veckopeng relativt oberoende av den egna inkomsten. De flesta föräldrar verkar också överens om när det är dags att gå över till månadspeng vilket sker runt tio till elva års ålder, säger Arturo Arques.
Arturo Arques konstaterar att veckopengen inte nödvändigtvis har med summan av förälderns egen inkomst att göra.
Det försämrade ekonomiska läget med hög inflation och stigande bolåneräntor har, enligt undersökningen, påverkat många hushåll:
- Var fjärde förälder känner oro eller dåligt samvete för sin ekonomi och var tredje förälder för att de sparar för lite.
- Var tionde förälder oroar sig för eller har dåligt samvete för att de inte har råd med det mest nödvändiga som mat, kläder och skor. Det är dubbelt så många kvinnor som oroar sig för att inte ha råd med det mest nödvändiga jämfört med andelen män.
- Nästan 30 procent av föräldrarna upplever att barnen blivit mer medvetna om ekonomi och vikten av att vara sparsam.
- Var tionde förälder upplever också att barnen är mer stressade och oroliga över familjens ekonomi.
Trots det försämrade ekonomiska läget uppger ändå över 90 procent av föräldrarna att det inte påverkat hur mycket pengar barnen får.
Arturo Arques poängterar att hantering av pengar och veckopeng inte är allt, när det gäller vad man pratar med sina barn om.
– Pengar kan öppna många dörrar, men aldrig så många dörrar som för den som är snäll och en god vän, säger han.