Att ha brist på pengar kan leda till ohälsa.
Personer på Gotland hade den lägsta medelinkomsten i landet under 2020, det visar siffror från SCB. Gotland var enda län i landet där inkomsten låg under 300 000 kronor om året. År 2020 tjänade en gotlänning över 20 år i medel 292 500 kronor, det kan jämföras med invånarna i Stockholms där medelinkomsten var 390 700. Att ha en låg inkomst kan påverka hälsan negativt.
– Det är mångfacetterat men kan till exempel innebära att man inte har ekonomi så att barnen kan delta i aktiviteter. Det är en faktor som indirekt leder till en potentiellt sämre hälsa, säger Stefaan de Maecker, enhetschef för social välfärd på Region Gotland.
Han fortsätter:
– Det kan också vara att man inte har råd med mat som hjälper en att bygga upp en frisk kropp. Låg inkomst tar sig många uttryck och påverkar hälsan på olika sätt.
Stefaan de Maecker säger att regionen arbetar med att försöka minska nackdelen med en låg inkomst. En av de viktigaste åtgärderna är att hjälpa personer att få ett jobb.
– En av de viktigaste direkta insatserna man kan göra för att barn i en ekonomiskt utsatt situation är att satsa på att föräldrarna har möjlighet till en egen inkomst, säger han.
Skolan är också en plats där regionen kan jobba för att utjämna ekonomiska skillnader.
– Bara en sån sak som att skolan erbjuder gratis lunch. Man behöver inte äta bättre eller sämre beroende på vilken ekonomi man har hemma, säger Stefaan de Maecker. Han fortsätter:
– Men också till exempel Fritidsbanken och fritidsgårdarna är viktiga. Där kan man få en fritidsverksamhet som inte kostar pengar.
Inkomsterna på Gotland har legat under genomsnittet i landet under lång tid. Orsakerna är flera tror Stefan Persson, direktör för regional utveckling vid Region Gotland. En av dem kan vara hur arbetsmarknaden på ön ser ut.
– Har man en rörlig arbetsmarknad så brukar det driva lönebildningen. Vår arbetskraft är förhållandevis trogen och byter man inte jobb så ligger man ofta kvar i löneläge, säger Stefan Persson.
En annan orsak kan enligt Stefan Persson vara att det finns ganska många offentliganställda på ön. Deras löner ligger i regel en bit under privatanställdas. Att det saknas större tillverkningsindustri, som brukar vara lönedrivande, är ett annat skäl till de låga inkomsterna.
– Vi har inte så mycket traditionell tillverkning, det tror jag betyder mycket. I stället har vi en hel del enskilda firmor och en del av dem är säsongsberoende, säger Stefan Persson.
Han berättar att Region Gotland arbetar med att försöka förbättra företagsklimatet på ön. Det kan i sin tur leda till ökade inkomster.
– Vi försöker stimulera och utveckla näringslivet så att det ska bli mer moget, kunskapsdrivet och innovativt. Vi vill också förlänga besöksnäringssäsongen så att man får ökad lönsamhet. Vi jobbar också med kompetensförsörjning, att attrahera företag och kapital och att göra det lätt för de företag som finns här.
Regionen arbetar med att försöka locka både företag och kaptial till ön. Det kan på sikt höja inkomserna på ön, tror Stefan Persson, direktör för regional utveckling på Region Gotland.
Men gotlänningarnas inkomster är på väg uppåt. Gotland hade den tredje största medelinkomstökningen i landet under 2020 jämfört med året innan. I rena pengar betyder den en ökning med 7 700 kronor. Bara i Stockholm och Skåne var ökningen högre, 8 200 respektive 7 800 kronor.
– Jag tror att den ökade inflyttningen, möjligheten till distansarbete och att många är här större delen av året kommer att bidra till en positiv utveckling även om man inte vet vad det innebär i lön på tio års sikt, säger Stefan Persson.