Det visar den senaste folkhälsorapporten som jämfört hur gotlänningarnas hälsa utvecklats under coronapandemin. Materialet bygger på enkäter ”Hälsa på lika villkor” som genomförts under 2022 och 2020. Av den framgår framför allt att det sociala deltagandet inte har återhämtat sig sedan coronapandemin.
– Samtidigt vet vi att det är viktigt för hälsan att träffa och umgås med andra. Många av oss behöver öva på att träffa andra människor igen och åter engagera oss i till exempel föreningsverksamhet och sociala sammanhang som vi upphört med under pandemin, säger folkhälsostrategen Veronica Hermann.
Att det sociala deltagandet har gått ner i hela befolkningen är ett bekymmer. Folk umgås inte lika mycket med andra.
– Stillasittandet har ökat framför allt i grupper som har störst risk för det, till exempel hos personer i åldrarna 16-29 och 45-65 år, säger Veronica Hermann.
Var tredje person rör sig mindre än 150 minuter i veckan och var fjärde person äter frukt och grönsaker högst en gång per dag. Samtidigt är det fler som rör sig minst 150 minuter i veckan.
När det gäller övervikt och fetma är mer än var tionde 4-åring och var tredje person vuxen överviktig. Sju procent av Gotlands befolkning röker dagligen och 16 procent av befolkningen har ett riskbruk när det gäller alkohol.
Psykiska besvär har ökat bland barn och unga. Cirka hälften av ungdomarna har låg eller måttligt grad av psykiskt välbefinnande medan 14 procent även har symtom på psykisk ohälsa.
Veronica Hermann konstaterar att det fortfarande finns hälsoklyftor bland gotlänningar som är obefogade men de har inte ökat under pandemin.
– Det var vi oroliga för.
Bekymret är att det finns skillnader i hälsa mellan olika grupper utifrån kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga, utbildning yrke och inkomst. Det kan bland annat förklaras med att en del har sämre tillgång till resurser som påverkar hälsan gynnsamt. Undersökningen visar annars att en stor andel av gotlänningarna upplever att de har en bra hälsa och högt psykiskt välbefinnande.
Nu krävs insatser för att stärka både hälsa och sociala vanor, särskilt bland dem som har störst risk för ohälsa. Mer fokus på barn och ungas hälsa, minska stillasittandet och öka det sociala deltagande i hela befolkningen, är förslag på åtgärder.