Gotlänningar vill inte ha läkarvikarie
Införandet av ett familjeläkarsystem på Gotland tycks ha blivit en övermäktig uppgift för hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inte mindre än 3 500 personer (bakom dessa finns i många fall familjer med flera medlemmar) har aktivt krävt att bli listade hos någon annan läkare än den som förvaltningen har föreslagit. De flesta som vill byta har blivit listade hos någon läkarvikarie.
Vi försöker pussla, men vi kommer inte att klara det. Alla kommer inte att få gå till den läkare som de vill bli listade hos. Vi hinner heller inte bli klara till 1 november som det var sagt utan behöver några veckor till.
Det säger Ann-Christin Olsson Kullberg, stabschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Av de 33 distriktsläkare som finns listade i den information som har gått ut till hushållen är inte mindre än femton vikarier eller hyrläkare. Det är den främsta orsaken till att så många har valt att kräva en annan läkare och då förstås en av de ordinarie.
Vi har nu jobbat dag och natt med att räkna och med att flytta på dem som vill byta läkare. Totalt är det 3 500 namn, varav många står för hela familjer, som har skickat in önskemål om att få byta, säger Ann-Christin Olsson Kullberg.
<span class=MR>10 000 gotlänningar?</span>
Exakt hur många personer det rör sig om vet man inte. 3 500 namn som krävt att få gå till en ordinarie läkare kanske betyder upp emot 10 000 invånare.
Vi pusslar, men vi kommer inte att klara detta. Strömmarna går från vikarier till de ordinarie läkarna. Vi har nu gått igenom alla önskemål. 1 500 namn har vi utan problem kunnat lägga in efter deras önskemål.
Sedan återstår 2 000. Nu skall vi gå igenom dessa med de olika vårdcentralerna och se vad som kan göras, säger Ann-Christin Olsson Kullberg.
Det kommer att bli ett halvår framåt med mycket missnöje. Det får vi räkna med. Tidigare har missnöjet varit dolt. Det finns naturligtvis en frustration över att få gå till en vikarie. Så det här kommer att bli tufft, suckar stabschefen.
<span class=MR>Många äldre oroliga</span>
Hon har redan fått ta emot mängder av telefonsamtal, inte minst från oroliga äldre personer.
Men samtalen har också kommit från dem som listats vid någon annan vårdcentral än den nuvarande.
Där är det många som absolut inte vill gå på Korpen. Likaså har vi fört över Levide från vårdcentralen i Hemse till Klinte. Även i Levide är det många samtal om att man vill fortsätta gå på vårdcentralen i Hemse, säger Ann-Christin Olsson Kullberg.
En av orsakerna till att man inför ett familjeläkarsystem är att lätta på trycket för de ordinarie distriktsläkarna som har en alltför hög arbetsbelastning.
På varje distriktare går i snitt 2 300 invånare. Det vill man ha ner till 1 850.
Ja, bekymret är att förändringen bygger på att de ordinarie läkarna skall få lite mindre ansvarsområden än i dag. Som exempel kan nämnas att en läkare som Tomas Lund har haft samma patienter i tjugo år och Tommy Mörk är nu inne på tredje generationen i samma familjer, säger Ann-Christin Olsson Kullberg.
Alla kommer alltså inte att få som de vill, i varje fall lär det dröja.
Men om man som patient är väldigt missnöjd med den läkare man är listad hos, då får man ta kontakt med den vårdcentral som man hör till, säger stabschefen.
<span class=MR>Lämnade en brasklapp</span>
Redan i slutet av augusti, då det nya familjeläkarsystemet presenterades lämnade förvaltningsdirektören Jan-Olof Henriksson in en brasklapp.
I början kan det naturligtvis bli en del negativa reaktioner, därför att flera distriktsläkartjänster är besatta med vikarier och hyrläkare, sade sjukvårdsdirektören.
Sedan ett antal år finns ett husläkarsystem, som inte har fungerat så bra. Det ersätts nu med ett familjeläkarsystem. Målet med detta är att alla i en familj skall kunna gå till samma läkare och att man får en bättre vårdkvalitet genom att få komma till samma läkare hela tiden. Helt i linje med hälso- och sjukvårdslagen.
Skillnaden mot det tidigare husläkarsystemet är att det följer med ett visst antal kronor i resurser i förhållande till hur många patienter som är listade hos en läkare och hur stor vårdtyngden är. Exempelvis om man har många äldre bland patienterna.
Så jobbar vi med nyheter