Gotlänningarna återvinner mer
Många slänger sopor i den gotländska naturen och ett 50-tal svarttippar anmäls per år. Samtidigt väljer allt fler att sortera sitt avfall och lämna det vid öns återvinningscentraler och glasigloos.
Åtalbar svarttipp. Miljö- och hälsoskyddsnämnden på Gotland noterar årligen ett femtiotal dumpningsplatser på ön med mer eller mindre miljöfarligt avfall. I ungefär hälften av fallen går det att knyta samman skräp med nedskräpare som får chansen att städa upp efter sig innan ärendet lämnas till polisen.
Foto: Henrik Radhe
Att dumpa avfall i naturen är åtalbart. För den som kan kopplas till en svartipp och som inte städar upp efter sig väntar polisanmälan.
Generell trend är att mängden avfall i samhället ökar men att huvuddelen av ökningen sorteras ut av hushållen som återvinningsmaterial. Projektledare Anders Lindholm vid tekniska förvaltningen konstaterar att förra året återvanns totalt nära 9 958 ton, en ökning med cirka 1 000 ton mot
8 969 ton 2006.
Statistiken för återvinningen i Gotlands kommun visar att sammantaget ökade pappersåtervinningen från 6 430 ton till drygt 7 443 ton samtidigt som summan för glas ökade från 1 343 ton till 1 518 ton och återvinningen av metallförpackningar ökade från 54 ton till l 307 ton.
- För hushållsavfall ökade den totala mängden från 12 497 ton 2006 till 1 12 612 ton år 2007. Det är alltså en liten ökning för hushållsavfallet samtidigt som ökningen var mycket stor för återvinningen. Trenden är att allt fler utnyttjar de glasigloor och återvinningscentraler som finns runt om på ön. Vid alla återvinningscentralerna lämnar man gratis sorterat material som tidningar, returpapper, wellpapp, liksom förpackningar av glas, papper, metall och plast, el- och elektronikavfall, trädgårdsavfall, metallskrot, träavfall och annat grovafall. Det är alltså ingen vinst att åka ut i skogen och slänga sitt skräp, säger Anders Lindholm.
Dumpat avfall
Samtidigt uppmärksammar miljö- och hälsoskyddskontoret mellan 50 och 60 dumpningssplatser för sopor runt om på ön.
GA tipsades om en sådan svarttipp vid Djuplunda i det lilla skogspartiet mellan Langs väg och väg 142 mot Hemse.
Där leder två hjulspår efter infarten till den nedlagda sågen in i skogen och några hundratal steg fram ligger en hög med trädgårdsavfall, rostiga färgburkar, trasiga tomflaskor, halvtömda sprejförpackningar, rostskyddsburkar, plastpåsar, knäckta tegel och en sprucken plastdunk med rester av kylarvätska.
- Just denna olagliga tipp har varit okänd för oss, säger miljöinspektör Folke Petersén. Miljö- och hälsoskyddskontoret brukar få in anmälningar från personer som upptäckt skräphögar där de inte borde vara på ön. Speciellt vår och höst är toppar för mer eller mindre miljöfarligt avfall som slängs i naturen stället för att lämnas in.
Aktivister
På fredagen gjorde Folke Petersén två inspektioner, den ena vid grillplatsen intill stranden vid Lummelunds bruk där ölflaskor och en dunk spillolja hade slängts.
Den andra vid Svajdestugan där plastsäckar med bland annat bildelar i metall, plast och textil var slängda. Vid båda platserna hade nedskräparna lämnat namn och adress efter sig.
- Det är vanligt och vid ungefär hälften av dumpningsplatserna lyckas vi avslöja och nå den som slängt skräpet. Vid Lummelunda var det en grupp aktivister som slängt ett ett mejl med sina namn och vid Svajde fanns ett kuvert med namn och adress bland skräpet. På måndag ringer jag upp dem och hör deras skäl till att skräpa ner. Det är särskilt allvarligt när det gäller miljöfarligt avfall, men alla får en chans att städa upp efter sig innan ärendet lämnas till polisen.
Så jobbar vi med nyheter