Gotlänningars skulder ökar
De totala skuldbeloppen hos kronofogden ökade också förra året. För så kallade allmänna mål om skulder till staten (exempelvis skatter, underhållsstöd och obetalda parkeringsböter) var totalsumman 153 574 000 kronor. Värstingen är en person som har skatteskulder på 2 162 740 kronor!Något som ökade markant förra året var avhysningar av hyresgäster. Av 75 inkomna ansökningar om avhysning (73 år 2002) verkställdes 35 (23).
Däremot ökar den totala skuldbördan. Det gäller både skulder till staten, så kallade allmänna mål, och skulder till företag eller privatpersoner, så kallade enskilda mål. Den senare typen av skulder hos kronofogden uppgick förra året till 51 175 000 kronor. Med skulderna till staten rör det sig alltså om närmare 205 miljoner kronor som kronofogden har fått in krav på.
<span class=MR>Kvarskatt och underhåll</span>
De vanligaste skulderna som hamnar hos kronofogden gäller kvarskatt, underhållsstöd, TV-avgifter och parkeringsböter. Värstingen är en person som har en skatteskuld på 2 162 740 kronor. Men den skulden är ännu inte indriven. Målet är under utredning. Bortsett från detta så har man blivit bättre på att driva in skulder.
Det blir lite mer varje år. Ifjol har vi i allmänna mål drivit in 36 969 000 kronor. Det är drygt 13,5 miljoner kronor mer än under 2002. I enskilda mål drev vi in cirka 12,5 miljoner kronor, även det en liten ökning, säger kronokommissarie Markus Åkeson vid kronofogdemyndigheten på Gotland.
<span class=MR>Nya gäldenärer</span>
Att man har blivit bättre på att driva in skulder beror på vissa punktinsatser. Förra året gjordes en speciell satsning på nya gäldenärer, som alltså tidigare aldrig hade haft skulder hos kronofogden. De nya kontaktades och fick bland annat veta att det inte är så lyckat att åka på betalningsanmärkningar.
Det visade sig att de kunde klämma fram med mer pengar eller låna för att betala skulden. Vi tror att detta att tidigt gå på nya gäldenärer på sikt kan få ner antalet som hamnar hos oss, säger Markus Åkeson.
<span class=MR>Mindre resurser</span>
Ett problem är dock att staten minskar på kronfogdemyndigheternas resurser.
Man tycker att vi ska göra lika mycket fast med mindre personal. Det är synd, eftersom det finns beräkningar som visar att varje anställd för indrivning betalar sin lön sex gånger om, och det enbart i allmänna mål, säger Markus Åkeson.
Det mesta av de skulder som kronfogden lyckas driva in sker från de skuldsattas löner.
Utmätning är ett annat sätt och antalet utmätningar har ökat. Höga fastighetspriser och att folk tycks ha mer av värde hemma har gjort att man har fått in pengar som täcker de fordringar som har lämnats in till kronofogden.
Så jobbar vi med nyheter