Så här såg det ut på Nobelbanketten för ett år sedan. ”Blå hallen är en otroligt pampig sal och på banketten blir det ännu pampigare med alla bordsdekorationer, klänningar och blomsteruppsättningar”, säger Ulrika Karlsson.
Genom åren har utmärkelserna och lovorden haglat över Ulrika Karlsson, som driver Krakas krog i Kräklingbo. Det brukar vara då hon uppmärksammas i medierna, men på den prisceremoni som upptar mest av hennes tid är det inte hon som står i fokus.
Sedan fem år ingår Ulrika Karlsson i Nobelstiftelsens gastronomiska råd, som är med och rådgör vad som ska serveras på tallrikarna och i glasen när gästerna samlas i Stockholms stadshus för de årliga Nobelfestligheterna.
– När jag fick frågan kändes det självklart att tacka ja. Jag har länge fascinerats av ceremoniella måltider, och då finns det nog inget mer hedrande uppdrag än att få arbeta med just Nobelbanketten, säger hon.
Arbetet börjar tidigt på året, bara någon månad efter föregående års bankett. Bland det första man gör är att utse en kock och en konditor. Redan där finns det många faktorer att ta hänsyn till.
– Det är inte alla som kan. Det här ett tidskrävande uppdrag och det måste vara en kock och konditor som mäktar med 1 300 gäster. På stora tillställningar brukar man få tumma på kvaliteten, men det kan vi inte göra här. Det ska vara världsklass på allt.
Till årets kock har Jessie Sommarström utsetts. För ett år sedan var hon på Gotland för att ta emot utmärkelsen Årets tryffelkock. Konditor detta år är Frida Bäcke.
Vägen från första möte till färdig meny är lång och inbegriper flera provlagningar. Ulrika Karlssons ansvarsområde är dryck, även det en delikat uppgift.
– Vi arbetar med komplexa rätter, där sälta, umami och allt möjligt stökar runt på tallriken. Och det måste man hela tiden ta hänsyn till när man väljer dryck. Så har vi miljön. Blå hallen är en otroligt pampig sal och på banketten blir det ännu pampigare med alla bordsdekorationer, klänningar och blomsteruppsättningar. Då krävs det ett vin som orkar ta lite plats.
Den utdragna urvalsprocessen avslutas med ett blindtest, där gotlänningen och några till fäller det till slutgiltiga avgörandet.
– Nobelfesten är inte en arena för enskilda leverantörer eller producenter. När vi valde Brännland Iscider till banketten 2022 var det inte för att den tillverkas i Sverige, utan för att den var bäst helt enkelt.
”Jag har länge fascinerats av ceremoniella måltider, och då finns det nog inget mer hedrande uppdrag än att få arbeta med just Nobelbanketten”, säger Ulrika Karlsson.
Av de 1 300 gäster som går till bords på tisdagskvällen finns inte bara kungligheter och nobelpristagare. Där finns också Ulrika Karlsson själv, för den som sitter i gastronomiska rådet förväntas sitta med och utvärdera utfallet.
Det är ju inte vilka som helst som sitter där och dricker vinerna du varit med och valt ut. Händer det att du spanar på pristagarna för att se deras reaktioner?
– Nja, det är ju många gäster där, så man pratar nog mest med sällskapet vid sitt eget bord. Men visst, lite nervös var jag första året. Nu för tiden är jag bara förväntansfull. Jag tycker att det är en fruktansvärt rolig tillställning.
Ulrika Karlsson är född och uppvuxen i Visby. Sedan 2006 äger och driver hon den välrenommerade krogen Krakas i Kräklingbo.
Har det hänt att dryckesvalet som ni lagt så mycket tid på inte blev så lyckat?
– Jag kommer inte ihåg exakt när det var, men jag minns en gång när jag hade hittat ett rödvin som jag tyckte var helt perfekt under provningarna. När jag väl satt där i Blå hallen upplevde jag dock att eken blev alldeles för framträdande, lite för ... klumpigt i sammanhanget. De andra i sällskapet tyckte att det vinet var en av kvällens höjdpunkter, så det kan vara att man blir för petig när man vet utgångspunkten. Det kan också ha att göra med tid, rum och temperatur. Som sagt: Det är många faktorer att ta hänsyn till.
Årets meny då – vad bjuds det på, undrar säkert många. Där får läsaren ge sig till tåls. Detta avslöjas nämligen först när gästerna intagit sin plats i stadshuset.