Även om de gotländska studieresultaten och andelen behöriga lärare är högre på Gotland än i riket klarar skolorna på ön inte att uppfylla skollagens krav på en likvärdig skola. Det slår KPMG fast i en utredning som lämnats till barn- och utbildningsnämnden. Skillnaderna är för stora mellan olika skolenheter på ön.
För att komma till rätta med olikheterna rekommenderar revisionsbolaget barn- och utbildningsnämnden att bland annat se över hur resurserna fördelas till förskolor och grundskolor.
På Gotland fördelas fyra procent av skolbudgeten utifrån socioekonomiska variabler. Sådana är till exempel vårdnadshavares utbildning, nyligen invandrad, behov av ekonomiskt bistånd och om barnen bor med en eller båda vårdnadshavarna.
KPMG noterar att det skiljer mycket mellan skolorna i fråga om andel elever med utländsk bakgrund och elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. För varje skola räknas ett index fram inför fördelningen av de socioekonomiska resurserna. Exempelvis har Gråboskolan högst index, 177, och Norrbackaskolan lägst, 65.
Nu har skolförvaltningen utrett hur fördelningen ändras om en större del av budgeten fördelas utifrån socioekonomiska faktorer. Fyra procent höjs till sex procent av den totala budgeten. I tisdags fick barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ta del av utredningen.
– Förvaltningen har fått i uppdrag att arbeta vidare. Vi behöver ha en diskussion med rektorerna. Blir det en förändring bör den kanske ske successivt, säger nämndens ordförande Stefan Nypelius (C) som tror att en förändring kan ske under nästa år.
För Gråboskolan, med högst index, skulle en höjning till sex procent innebära en förstärkning av budgeten med 370 000 kronor. Högbyskolan skulle få ett tillskott med 230 000 kronor, och Klinte/Sanda med 200 000 kronor.
Gråboskolans rektor Johan Lindberg ser gärna en förändrad fördelning av bidraget för socioekonomiska behov.
– Det stödet är jätteviktigt. Vi skulle inte klara oss utan det, säger han och berättar att han tagit upp behovet med Stefan Nypelius.
– Pengarna ger oss möjlighet att sätta in resurser individuellt. Det finns elever som har stora behov av stöd, och stödet ger oss möjlighet att även satsa extra på svenska som andra språk, fortsätter Johan Lindberg.
Eftersom pengarna omfördelas i befintlig budget innebär det att merparten av skolorna, med lågt index, får minskade anslag. Mest minskar Atheneskolan, 193 000 kronor. Av Region Gotlands skolor är minskningen störst för Solberga, minus 141 000 kronor.
Resursförstärkningen gäller även förskolorna. Tjelvars förskoleområde skulle vid en höjning från fyra till sex procent få en förstärkning med 250.000 kronor. Gråbo förskoleområde får 170 000 kronor.
Några förskoleområden får minskad budget. Väskinde förskoleområde minskar med 70.000 kronor och Athene förskola med 57 000 kronor.
Förutom en förändrad resursfördelning föreslår KPMG även en översyn av elevhälsan. Det bör säkerställas att elevhälsan främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande. I granskningen föreslås även en översyn av hur undervisningen i svenska som andraspråk bedrivs.
Den socioekonomiska resursfördelningen är inte den enda fördelningen som sker till elever med behov av särskilt stöd. Det finns även cirka 25 miljoner kronor som rektorerna kan få del av, samt en pott med 43 miljoner kronor till särskilda insatser i skolan.