Grannens bokskorpioner löste kvalsterproblemen i biodlingen

­ Bokskorpionen är ett fruktansvärt rovdjur på Lilleputt-nivå.
Det säger hobbybiodlaren Ulf Clausen i Guldrupe. Han har tagit det lilla rovdjuret i sin tjänst och han är nu övertygad om att det är tillsättningen av några bokskorpioner för ett antal år sedan som har räddat hans biodling.
Mer vetenskapliga försök med denna form av biologisk bekämpning har gjorts men misslyckats.
­Man har inte haft tillräckligt med is i magen, säger Ulf Clausen.

Gotland2002-08-08 04:00
När det gäller biodling är det lätt att indela i "före varroa" och "efter varroa". Varroa är ett kvalster som parasiterar på bina.
De små knappt synliga djuren förstör mycket i ett bisamhälle och sätter ned skörden rejält. Detta inträffar om man sätter in någon form av bekämpning. Ett samhälle där man inte alls sätter in några åtgärder går under inom en tidsrymd på 4-5 år.
Varroakvalstren upptäcktes först i svenska biodlingar 1987. De första förekomsterna noterades på Gotland.
<span class=MR>Föredrag på Lövsta</span>
Ulf Clausen har varit biodlare på hobbynivå i 13 år. Han har nu fyra samhällen ­ eller familjer som han föredrar att kalla dem ­och de lever och mår bra och ger god skörd. Han har inte använt någon av de flera olika bekämpningsmetoder som det talas om i fackpressen. Han har använt bokskorpioner. Och om inte bokskorpionerna gått hårt åt varroakvalstren borde samhällena ha gått under.
­Jag fick tanken på att använda de små bokskorpionerna när jag mindes ett föredrag om varroa som jag hört på Lövsta för länge sedan, berättar Ulf Clausen. Föredragshållaren uppgav att varroakvalstrets enda naturliga fiende var bokskorpionen.
Frågan var förstås: Hur får man tag i ett antal bokskorpioner?
Det var inte svårt alls i Ulf Clausens fall. Han berättade om sina tankar och då kom det fram att en granne visste att han hade smådjur av den efterfrågade sorten i sitt hem.
Som namnet anger är den lille särskilt förtjust i att hålla till i böcker. Men den kan finnas i fågelbon och ladugårdar till exempel. Den är vanligare förekommande än man tror.
Bokskorpionen är en så kallad klokrypare, som liknar en skorpion i miniformat (3-4 mm lång kropp). Den har dock ingen gifttagg där bak.
En bikupa med varroaangripna bin är en enormt jaktmarknad för bokskorpioner.
<span class=MR>Det blev kaos</span>
­Det som först hände när jag stoppade in bokskorpionerna i en bifamilj var att det uppstod ett totalt kaos, berättar Ulf Clausen.
Men ur kaos uppstod så småningom, efter några år, en ny ordning efter det att alla samhällen utom ett hade förintats. Med det nya samhället som bas har nya tillkommit. Nu har Ulf fyra väl fungerande samhällen där han inte behöver tänka på varroaförekomsten. Det har uppstått någon form av balans.
Ulf har sett bokskorpioner på redskapen och han är övertygad om att det är de små rovdjuren som är förklaringen till att biodlingen fungerar så väl utan någon annan varroabekämpning i dag.
Forskningen förefaller inte ha varit så uthållig som den borde.
<span class=MR>Guldrupe bäst...</span>
Enligt uppgift har man gjort forskningförsök med bokskorpioner från Etiopien men dessa försök har veterligen inte gett något positivt resultat. Det förefaller som om bokskorpioner från Guldrupe är effektivare.
Ulf Clausen står i begrepp att lämna Gotland för att flytta till Göteborg för att en dotter skall gå i skola där. Tre av sina fyra samhällen kommer han att lämna kvar på Gotland men det fjärde skall han försöka ta med sig.
­Jag har ett kärleksförhållande till bina, säger han.








Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om