Guldsmed utsatt för bedrägeriförsök
- Som guldsmed har jag varit med om bedrägeriförsök förr, men över nätet var en ny modell för mig, säger Ann-Sophie Qvarnström.
Ann-Sophie Qvarnström har varit guldsmed under många år men la nyligen ut en hemsida för första gången för att presentera butiken på Internet. Sidan fungerade bra som kundkontakt och efter en tid anlände ett mejl där en person som uppgav att han kom från ett afrikanskt land var intresserad av att köpa sju halsband för ett sammanlagt värde av 175 000 kronor.
- Det låter ju osannolikt, men faktum är att guldsmedsbranschen kan vara just det. Jag har kunder över hela jorden, och ett av länderna är Sydafrika, säger Ann-Sophie Quarnström.
Därför svarade hon på mejlet och sa att det fanns möjligeter att köpa de smycken köparen var intresserad av. Ytterligare ett mejl anlände och här föreslog intressenten att han helt enkelt skulle skicka sitt bankkorts nummer över nätet efter att han fått klartecken till affären. Sedan skulle det bara vara att knappa in koden till kortet på den bankkortsapparat som fanns i guldsmedsbutiken, och få ut betalningen för försändelsen.
Reagerade mot idén
Men Ann-Sophie Qvarnström som har lång erfarenhet av försäljningsbranschen reagerade mot idén med att betala med bannkort på det här sättet och även över att skicka den här typen av uppgifter över Internet.
- Jag varnade kunden för att det inte är lämpligt att lämna ut bankkortsnummer på Internet, men han verkade inte bry sig om det, säger Ann-Sophie Quarnström.
Nu kom istället en fråga om vad det exakta portot skulle bli för försändelsen, som skulle skickas till Nigeria.
- Tills hit hade jag avvaktat och kollat eftersom det kunde vara frågan om en riktig kund. Men jag har tidigare tagit emot så kallade Nigeriabrev och reagerade därför kraftigt på att smyckena skulle sändas dit.
Och efter en genomsökning på Internet efter information hittade Ann-Sophie Qvarnström den här typen av bedrägeriförsök som hon just utsatts för, på sidan www.scambusters.com.
- Jag tänkte att jaha, nu har dom hittat på det här sättet att luras också. Dom måste alltså sitta och läsa sig igenom små lokala sidor på Internet runt om i världen. Inte ens lilla Gotland är förskonat.
Nu valde Ann-Sophie Quarnström att avbryta affären och skickade ett avslutande mejl där hon skrev att hon blivit rådd att inte handla med Nigeria och därför valde att avbryta affären.
- Sedan dess har jag inte hört något. Om det hade varit en seriös kund tror jag att han reagerat och blivit arg.
Möjlig transaktion
Det är möjligt att ta emot en betalning i en affär enbart genom att knappa in bankkortsnumret på apparaten för kortbetalning. Om ett bankkortsnummer kommer i orätta händer kan det missbrukas och därför finns aldrig hela kontonummer utskrivna på kvitton.
- Risken i det här fallet är ju att det kontonummer som uppges inte tillhör den person som beställt varorna. Det gäller att veta vems konto man drar pengarna ifrån. Om det är fel får den som tagit ut pengarna stå för följderna, säger Stefan Lövqvist som är kontorschef på Handelsbanken.
Däremot säger onlinesystemet i apparaterna i affärerna omedelbart till om det är ett bluffkonto. Här kan det inte bli frågan om att få ut pengar.
Ann-Sofie Quarnström tror även att det faktum att hennes butikens hemsida på Internet var ny kan ha påverkat att hon råkade ut för den här typen av intressent som hon tror är brottslig.
- Jag tror att den här typen av bedragare riktar in sig på nyetablerade och oerfarna. Det är viktigt att ha bondförnuft, säger Ann-Sophie Qvarnström.
Så jobbar vi med nyheter