Gutamålet gör nya erövringar
Alla elever i nian som pratar bygdemål, får ett stipendium på 6 000 kronor.Så långt har folket i Älvdalen gått för att rädda sitt gamla språk. Gutamålsgillet vill nu gå i dalfolkets fotspår.
<7GT_Bildrubrik>LJUV MUSIK.</7GT_Bildrubrik> Att lyssna på Sandra Norin och Emil Erikssons älvdalska är som ljuv musik, detta säregna språk som påminner om gutamålet.
Foto: Petra Jonsson
- De äldre har berättat att man fick stryk förr om man pratade älvdalska i skolan, berättade 17-åriga Emil Eriksson som istället fått en rejäl uppmuntran för att prata sitt språk.
Alla elever som gick ut nian och kunde prata älvdalska fick 6 000 kronor.
- Det är ju en halv moped, sa Tommy Wahlgren som höll i Gutamålsdagen på Wisby strand.
Pengar som lockbete har visat sig falla i god jord.
- Det betyder väldigt mycket, sa Emil Eriksson 17 år, på begriplig svenska men med genomslag av den karaktäristiska sjungande älvdalsdialekten.
Hårda krav
Förra året nappade nio ungdomar på utmaningen och i år var det 17 som fick stipendiet. Kravet är att man pratar älvdalska till vardags. Alla blir inte godkända.
- Vi pratar med var och en som sökt stipendiet i en halvtimme. I år tog det två dagar. De får också översätta texter från svenska till älvdalska och skriva fritt, berättar Birgitta Andersson som representerade Ulum dalska, föreningen för älvdalskans bevarande, tillsammans med Lars Hård.
Omkring 3000 personer kan prata älvdalska, en språkgren som tillsammans med gutniskan härstammar från det gamla fornnordiska språket.
- Jag går på vattengympa och där pratar 98 procent älvdalska, berättade Birgitta Andersson.
I skolan kan man plugga bygdemål på elevens val.
- Vi hoppas få in det i svenskundervisningen också.
Besparingsskog ger bidrag
I Älvdalen har byborna tagit sin besparingsskog till hjälp. Den gröna guldgruvan består av 57 000 hektar mark som älvdalsborna kan ösa pengar ur.
- Det är tänkt att avkastningen från skogen ska användas för bygdens bästa. Till broar, vägar och annat. Att bevara den vackra älvdalskan faller inom samma ramar.
Älvdalens skog räcker långt men på Gotland finns inte den källan. Här bjuds andra rikdomar ur den gotländska naturen och Tommy Wahlgren hittar nog på något.
- Det finns pengar att söka här också, sa han optimistiskt.
Klart är att det älvdalska räddningsprojektet är något att ta efter. Om älvdalskan är värdefull så ligger gutamålet i samma division.
Det finns ljuspunkter. Om Älvdalen haft konferens samt studier på komvux och högskolan så ligger gotlänningarna inte så långt efter. En akademisk kurs har till exempel hållits.
- En skolgrupp finns som åker ut om lärarna vill. Vi har haft en Gutamålsdag med gymnasieeleverna och planerar en till, berättar Tommy Wahlgren.
Gutamål på Youtube
Hemsidan har i dag 25 000 ord och fylls på hela tiden. En årlig allnakku produceras. Teater och musik görs ständigt, kanske inte på gutamål alla gånger men väl presenterad på den mest utpräglade gotländska dialekten.
På lördagen fick deltagarna sjunga med i denna visskatt och lyssna på Berra Alvengren som hade hjälp av sonen Julius. Marlikens Vendla är en av hans omtyckta låtar.
Även om gutamålet lever en tynande tillvaro syns här och var spåren av något som rent av tyder på en come back. Vad sägs om en hip-hop techno i gotländsk version som lagts in på filmsajten Youtube.
- De hade 68 000 träffar fram till i lördags, berättade Tommy Wahlgren.
Nu lär det bli fler. På köpet dras en ny kategori besökare in på Youtube.
FAKTA
Ulum dalska, föreningen för älvdalskans bevarande har sedan år 1984 verkat för att bevara älvdalskan. Med sina 2000 medlemmar är Ulum dalska den största språkliga föreningen i Sverige.
Älvdalskan talas idag av omkring 3000 personer,
Älvdalskan avviker kraftigt från andra svenska språkvarieteter.
Älvdalskan är svår att förstå för svensktalare i allmänhet.
Älvdalsktalare modifierar inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar en s.k. kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat.
Ulum dalska, föreningen för älvdalskans bevarande har sedan år 1984 verkat för att bevara älvdalskan. Med sina 2000 medlemmar är Ulum dalska den största språkliga föreningen i Sverige.
Älvdalskan talas idag av omkring 3000 personer,
Älvdalskan avviker kraftigt från andra svenska språkvarieteter.
Älvdalskan är svår att förstå för svensktalare i allmänhet.
Älvdalsktalare modifierar inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar en s.k. kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat.
Så jobbar vi med nyheter