Gymnasiet och förskolan kräver större budget

Totalt behöver barn- och utbildningsnämnden cirka 50 miljoner kronor utöver befintliga budgetanslag för att klara verksamheten.
Barn- och utbildningsnämnden har nu slagit fast sitt äskande inför kommunens budgetarbete för de kommande åren.
För första året på länge planerar nämnden inga nya investeringsprojekt, däremot fortsätter upprustningarna av Lännaskolan, Kräklingbo och Endre skolor, samt en ny förskola i Vibble.
Nästa år öppnar också en helt ny förskola på A7-området i Visby, men denna ska byggas av Gotlandshem och endast hyras av barn- och utbildningsförvaltningen.
- Vi ser att behovet av en fortsatt utbyggnad av förskolan finns men det går inte att säga i dag var behoven kommer att uppstå. Trots de låga födelsetalen pågår fortfarande en övergång från dagbarnvårdare till förskola, plus att det finns en omflyttning som flyttar behoven, förklarar Brittis Benzler (v), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Härliga ungdomar - ingen puckel
Det stora tillskottet i driftsbudgeten för de kommande åren krävs för framför allt gymnasieskolan. Den största årskullen på Gotland just nu består av drygt 1 000 personer som alla är födda 1990, nästa år börjar de i gymnasiet.
- Gymnasiet kostar mer än grundskolan och kommunen har krav på sig att tillhandahålla ett brett utbud av utbildningar. Vi äskar 14 miljoner för nästa år för att klara behoven, förklarar Brittis Benzler som också påpekar att detta inte är något långsiktigt behov, efter att denna årskull gått ut gymnasiet, minskar antalet elever stadigt.
- Jag vill inte använda ordet "puckeln", det här handlar om massor av härliga ungdomar som är på väg till gymnasiet, det ska vi vara glada för. Det gäller att hela kommunen gör en kraftsamling för att se till att dessa ungdomar får en lika bra utbildning som alla andra, trots att de råkat födas samma år som många andra.

Extra statsbidrag
Förskolan ska få en tydigare roll i det svenska skolväsendet. I barn- och utbildningsnämndens budget krävs därför mer pengar till verksamheten för att klara att uppfylla direktiven i läroplanen.
- Personalen behöver mer tid för planering och det klarar vi inte med befintlig budget.
Nästa år får förskolan extra statsbidrag för att öka personaltätheten och därmed minska antalet barn per grupp. Hur dessa pengar ska användas på Gotland är inte bestämt.
- Men dessa pengar kan inte användas till planering, de är riktade för att påverka personaltätheten, påpekar Brittis Benzler.
Vid det senaste sammanträdet i barn- och utbildningsnämnden diskuterades också konsekvenserna lokalt på Gotland , av maxtaxan i barnomsorgen.

Inga nya nedläggningar
- Vi har blivit av med fem miljoner kronor i och med reformen och detta kräver vi nu kompensation för i budgeten. Vi klarar inte verksamheten på sikt, maxtaxan har påverkat såväl efterfrågan som intäkter, konstaterar Brittis Benzler.
Som GT tidigare berättat blir det inte någon förändring i den gotländska skolorganisationen. Inga nya beslut om nedläggning av skolor är längre aktuella.