Haima består dels av HVB-hem, dels av stödboenden. Som mest fanns elva boenden på ön och drygt 100 anställda. Sedan dess har alla boenden utom ett i Visby, stängts.
– Det har varit en otrolig omställning under 2018, med mycket personal som har avslutat sina anställningar under hösten. Nu är vi nere i sju platser på HVB, sen har vi stödboenden ute i olika lägenheter. Där bor de i eget boende men har stöd dygnet runt per telefon och träffar kontaktpersoner regelbundet, säger Christina Godarve, avdelningschef för familje- och individomsorgen på socialförvaltningen.
I dagsläget bor 25 ungdomar i Haimaboenden, men redan till hösten väntas en kraftig minskning.
– Då kommer vi kanske ha hälften och då företrädelsevis i stödboende. Om vi tittar ett år framåt är det ännu färre, säger Christina Godarve.
Haima-verksamheten kommer dock inte att upphöra helt.
– Vi stänger inte, men antalet ensamkommande minskar, de fyller år, blir äldre och mer etablerade. Vi kommer att ha ungdomar kvar i våra boenden till hösten, men vi behöver se över organisationen och med omställningar behöver man vara ute i god tid, säger Christina Godarve.
Det kommer också få nya ensamkommande.
– Vi fick tre nya förra året och då var några betydligt yngre så de är familjehemsplacerade. Prognosen framåt är tre om året, men det beror ju på vilka beslut regeringen tar, säger Christina Godarve.
– Då är frågan om Haima ska vara kvar i en egen organisation eller om vi ska lyfta in den i annan verksamhet.
I början av februari hade regionen och facket förhandlingar om de sista nio Haimaanställda, som nu ska gå in i omställningsarbete.
– Vi gör en organisationsöversyn för hur vi ska organisera oss framåt och behöver ställa om personal i det läget. Personalen blir erbjuden andra jobb inom socialtjänsten eller regionen i övrigt, säger Christina Godarve.
Cecilia Herdenstam, som engagerat sig i ensamkommande och var en av initiativtagarna till föreningen ”Tillsammans för ensamkommade på Gotland”, uppskattar att det finns cirka 120 ensamkommande på ön.
– Den nya gymnasielagen har gjort att de flesta faktiskt har fått uppehållstillstånd och slussats in i systemet. Det verkar lösa sig för de flesta. Sen har vi den lilla grupp som inte omfattas av gymnasielagen och de har det jättesvårt. Men de får hjälp genom Röda Korset som betalar boende för dem, säger hon.